Se även NJA 2013 s. 1250 där domstolen uttalade följande: ”Generalklausulerna ska ses tillsammans med likhetsprincipen, som är en grundläggande princip inom aktiebolagsrätten och som kommer till uttryck i 4 kap. 1 § aktiebolagslagen. Den innebär att alla aktieägare är likställda och att alla aktier har lika rätt i bolaget.” Se även Nerep, Om generalklausulerna och likhetsprincipen i aktiebolagslagen, Festskrift till Lars Pehrson, s. 287 ff. på s. 293.
Hänvisas från p. 7 (s. 285)
7.Dansk och norsk rätt innehåller en reglering som är i stort sett identisk med den svenska (se § 45 selskabsloven och § 4-1 aksjeloven). Enligt norsk rätt innebär likhetsprincipen att såväl aktierna som aktieägarna har lika rätt. En sådan tolkning synes förenlig med artikel 85 i det konsoliderade bolagsdirektivet, där det stadgas: För att detta direktiv skall kunna genomföras måste medlemsstaternas lagstiftning behandla de aktieägare lika som befinner sig i samma ställning. [Min kursivering.] Oavsett om det sker genom en extensiv tolkning av 4 kap. 1 § ABL i ljuset av bolagsdirektivet, eller om det härleds ur den allmänna associationsrättsliga principen kan konstateras att likhetsprincipen bör ta sikte på såväl aktieägares som aktiernas rätt i bolaget. 5.1.3 Vinstsyftet i 3 kap. 3 § ABL 5.1.3.1 Allmänt Av 3 kap. 3 § ABL följer att syftet med bolagets verksamhet är att ge vinst till fördelning bland ägarna, om inte annat framgår av bolagsordningen. Det är mycket ovanligt att aktiebolag drivs med andra syften än att ge vinst. Bolagsorganen är sålunda bundna att agera i enlighet med vinstsyftet inom ramen för förvaltningen och beslutsfattandet i bolaget. Detta innebär bl.a. att de normalt inte får fatta beslut som innebär att bolaget medvetet avhänder sig egendom mot en ersättning som inte är marknadsmässig, eller åtar sig förpliktelser som inte är förenliga med vinstsyftet. För att en åtgärd ska anses strida mot vinstsyftet måste det dock vara fråga om åtgärder som uppenbart strider mot detta; allmänt okloka affärsmässiga beslut kan inte angripas med stöd av denna bestämmelse. Den är dock handlingsdirigerande och innebär en viss begränsning i främst bolagsstämmans och bolagsledningens handlingsfrihet. Rodhe anför, i linje med det ovan anförda, följande i anslutning till en analys av förhållandet mellan lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och ABL: Aktiebolagslagen förutsätter att syftet med ett aktiebolags verksamhet är att tillföra aktieägarna vinst. Varje aktieägare har enligt lagen ett anspråk på att bolagsstämman skall respektera denna grundläggande regel och bolaget såsom helhet har ett anspråk mot styrelsen av samma innebörd. 5.1.3.2 Något om vinstsyftet och minoriteten Det förekommer i inte obetydlig utsträckning att en minoritet missbrukar minoritetsskyddet på olika sätt. Det kan exempelvis vara fråga om att en minoritet önskar bli utköpt av majoriteten och vidtar åtgärder i syfte att pressa fram ett bud på aktierna. Stundom synes också åtgärder vidtas av en missnöjd minoritet i syfte att försöka förmå majoriteten att gå med på något önskemål från minoritetens sida. Åtgärder som kan komma ifråga i sådana fall kan exempelvis vara sammankallande av extra bolagsstämma upprepade gånger eller utnyttjande av reglerna om rätt till utseende av minoritetsrevisor eller särskild granskare. I den mån åtgärder av det slaget medför ökade kostnader och minskad vinst för bolaget bör åtgärderna rimligen kunna anses strida mot vinstsyftet i ABL. En fråga är därför om vinstsyftet är något som behöver beaktas även av en minoritet.s. 285