Se t.ex. justitierådet Nilssons tillägg i NJA 1990 s. 673.
Hänvisas från p. 1 (s. 268)
1.Bolagsmän i handelsbolag och enkla bolag har en lojalitetsplikt gentemot bolaget. Lojalitetsplikten motiveras bl.a. av att bolagsmännen har ett nära samarbete och ett solidariskt ansvar för bolagets förpliktelser, något som förutsätter ett stort mått av förtroende. I allt väsentligt bör de principer som gäller för den kontraktuella lojalitetsplikten vara vägledande för den bolagsrättsliga lojalitetsplikten, även om det särskilt förtroendefulla inslaget normalt motiverar en mer långtgående lojalitetsplikt. Lojalitetspliktens innebörd och omfattning är beroende av främst bolagsmannens ställning och på vilket sätt och i vilken omfattning ägarna bidrar och samarbetar inom ramen för bolaget.s. 268
2.Utgångspunkten i handelsbolag är att varje bolagsman har en individuell förvaltningsrätt, om inte annat har avtalats (se 2 kap. 3 § lag om handelsbolag och enkla bolag (1980:1102) (HBL)). En bolagsman som har förvaltningsrätt har i regel en mer omfattande lojalitetsplikt än en bolagsman som helt saknar förvaltningsrätt. I det enskilda fallet får en intresseavvägning göras mellan å ena sidan bolaget och övriga bolagsmän och å den andra sidan den pliktskyldige bolagsmannen.s. 269
3.För samtliga bolagsmän, oavsett om de har förvaltningsrätt eller ej, gäller att åtgärder inom ramen för verksamheten inte får vidtas i den mån bolaget kan skadas därav (se 2 kap. 14 § HBL). Vidare gäller att bolagsmän har en tystnadsplikt i fråga om uppgifter som kan skada bolaget om de blir offentliga.s. 269
4.Bolagsman med förvaltningsrätt är skyldig att inom ramen för förvaltningen aktivt främja bolagets intresse, dvs. samtliga bolagsmäns gemensamma intresse. Bolagsmannen får inte främja sitt eget intresse på bolagets bekostnad. I likhet med vad som gäller för styrelseledamöters i aktiebolag lojalitetsplikt bör därmed för sådan bolagsman gälla ett förbud att otillbörligen utnyttja eller motta förmåner eller andra fördelar i anledning av uppdraget att förvalta verksamheten.s. 269
5.Vad gäller intressekonflikter saknas bestämmelser i HBL angående jäv. En bolagsman som har ett motstående intresse i en fråga bör dock normalt avstå från handläggningen, eller i vart fall vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att frågan hanteras på ett sätt som ligger i bolagets intresse. Hur omfattande plikter bolagsmannen har i nu diskuterade avseenden får som nämnts bedömas mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.s. 269
6.I allmänhet är en bolagsman förhindrad att bedriva med bolaget konkurrerande verksamhet i den mån det kan vara till nackdel för handelsbolaget. Däremot har en bolagsman inte någon generell plikt att i alla lägen avhålla sig från deltagande i konkurrerande verksamhet. I enlighet med vad som anförts ovan får främst bolagsmannens ställning och uppgifter samt bolagens verksamheter betydelse för konkurrensförbudets omfattning. För en bolagsman med förvaltningsrätt är utrymmet att bedriva konkurrerande verksamhet normalt betydligt mindre än för en bolagsman som saknar förvaltningsrätt. Skälet härtill är främst att en bolagsman med förvaltningsrätt har omfattande insyn i och kontroll över verksamheten samt ska ägna en större eller mindre del av sin tid åt bolagets förvaltning. Risken för skada ökar således om en bolagsman med förvaltningsrätt deltar i konkurrerande verksamhet.s. 269
7.I likhet med vad som gäller för styrelseledamöter i aktiebolag bör i vart fall bolagsmän med förvaltningsrätt vara förhindrade att för egen eller annans räkning utnyttja affärsmöjligheter som tillkommer bolaget. I allt väsentligt bör samma principer vara vägledande som gäller för styrelseledamöter i aktiebolag.s. 270
8.I övrigt bör gälla att en bolagsman har en upplysningsplikt avseende förhållanden som kan påverka bolagets verksamhet. Vidare gäller att åtgärder som förhindrar eller försvårar bolagets verksamhet normalt innefattar ett lojalitetsbrott, i den mån den agerande bolagsmannen inte har saklig grund för sitt handlande. Lindskog nämner som exempel ett omotiverat utnyttjande av vetorätten, ett vidtagande av rättsliga åtgärder utan föregående varning, eller ingivande av obefogad konkursansökan. Ytterligare ett exempel kan vara missbruk av kontrollrätten på ett sätt som är till nackdel för bolaget.s. 270