1 · Inledning

1.Gränserna för det grundlagsskyddade området, dvs. frågan om vilka yttranden som omfattas av de särskilda yttrandefrihetsgrundlagarna, är komplext och har historiskt sett medfört svåra gränsdragningsfrågor. Den odiskutabla huvudregeln när det gäller publiceringar på internet har emellertid ansetts vara att sådana yttranden inte omfattas av grundlagarna, utan ska prövas enligt vanlig lag. De viktigaste undantagen gäller sådana direktsändningar eller tablålagda sändningar via internet som omfattas av den s.k. webbsändningsregeln (YGL 1:6 st. 1 andra meningen) samt innehållet på webbplatser som omfattas av den s.k. databasregeln (YGL 1:9). I de nu angivna situationerna reglerar alltså yttrandefrihetsgrundlagarna även yttranden som sker via internet.s. 673

2.Utformningen av webbsändningsregeln medför att alla som livesänder på webben, t.ex. på en egen hemsida eller via facebook, instagram, youtube, snapchat m.m., omfattas av det särskilda grundlagsskyddet under förutsättning att sändningarna är riktade till allmänheten. Redan detta kommer nog som en överraskning för många enskilda (men även för myndigheter och företag), som kanske inte har övervägt att under straffansvar utse en utgivare för sina webbsändningar (jfr YGL 4:1 och 4:6).s. 673

3.Enligt uttalanden som gjorts av de två senaste parlamentariskt sammansatta kommittéerna på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området är det dessutom så att exempelvis en bloggare, som utöver att blogga även livesänder på webben, kan få automatiskt grundlagsskydd för allt innehåll på sin hemsida. Vad som sägs i motiven är alltså att den som vid något tillfälle livesänder via internet, kan få automatiskt grundlagsskydd för sin hemsida. Grundlagsskyddet för hemsidan uppkommer — som beteckningen ”automatisk” antyder — utan någon särskild åtgärd från den som tillhandahåller hemsidan, och är inte något som denne kan välja bort.s. 674

4.Om kommittéernas bedömning är riktig, så framstår konsekvenserna av det ovan anförda som; (i) dramatiska för omfattningen av yttrandefrihetsgrundlagarnas tillämpningsområde, (ii) oönskade från den enskilde användarens perspektiv och (iii) knappast avsedda från lagstiftarens horisont. Trots detta verkar det lagstiftningsärende som nu pågår, och där en lagrådsremiss nyligen lagts fram av regeringen, inte innebära någon förändring av den beskrivna situationen. Snarare riskerar de potentiella problemen att öka i och med att det föreslås att även innehåll på webbplatser, som kan ändras av någon annan än den som driver webbplatsen, i vissa fall ska omfattas av grundlagarna.s. 674

5.I denna artikel gör jag en kortfattad genomgång av det aktuella lagstiftningsärendet (del 2) och de nu gällande bestämmelserna avseende webbsändningsregeln respektive databasregeln (del 3). Vidare presenterar jag de förändringar av databasregeln som föreslås i lagrådsremissen (del 4) och effekterna av webbsändningsregeln samt den ovan angivna tolkningen av det automatiska grundlagsskyddets omfattning (del 5). Avslutningsvis diskuterar jag hur webbsändningsregeln och det automatiska grundlagsskyddet bör hanteras framöver (del 6).s. 674