Närliggande

5.NJA 2001 s. 319 gällde resning beträffande en MD-dom avseende ett förbud mot att marknadsföra snus på visst sätt. RevSekr erinrade om den presumtion för yttrandefrihetsskydd som framgår av NJA 1999 s. 749. HD:s majoritet menade att den grundläggande frågan vore huruvida den aktuella annonsen föll under undantaget i TF 1 kap. 9 § punkten 1. Om så vore fallet skulle den kunna förbjudas i enlighet med vanlig lag. HD underströk att de annonser som kan falla utanför yttrandefrihetsskyddet vore sådana som avser avsättningen av en vara, dvs. de skulle utgöra medel för marknadsföringen. In casu menade HD att det inte kunde råda något tvivel om att annonsen vore avsedd att just främja avsättningen av företagets tobaksprodukter. RevSekr menade att MD:s överväganden inte vore odiskutabla men HD menade att MD:s dom inte kunde anses uppenbart strida mot TF eller annan lag. HD:s dom byggde således på en tillämpning av TF:s bestämmelser och är enligt sitt ratio decidendi inte ett prejudikat för att ingripa mot reklam utan stöd i TF. JustR Nyström var skiljaktig och menade att presumtionen för TF:s skydd inte hade genombrutits (annonsen hade såväl säljfrämjande som opinionsbildande innehåll som förefaller ha varit svåra att skilja åt). Sedan uppenbarhetsrekvisitet för lagprövning numera har tagits bort är det således inte alls självklart att utgången i ett motsvarande nytt fall skulle bli den samma.s. 58