Dessa villkor kan sålunda gå utöver, vid sidan av, eller vara av betydelse för att tolka de villkor som finns inskrivna i ett skriftligt avtal. Det spelar ingen större roll om tredje man och fullmäktigen uttryckligen kommer överens om dessa villkor vid sidan av det skriftliga kontraktet; det väsentliga är att fullmäktigen är på det klara med att tredje man utgår från dem. Av denna anledning torde det inte heller vara av betydelse om det är tredje man som meddelar, eller på annat sätt gör bekant, att han förknippar sin rättshandling med vissa villkor som fullmäktigen inser men inte förmedlar (jfr NJA 1986 s. 596), mot det fallet att fullmäktigen på egen hand utfäster villkor som tredje man sedan utgår från och som ligger utom fullmäktigens behörighet (jfr NJA 1968 s. 303). I båda fallen är det fråga om en situation där fullmäktigen inser att tredje man svävar i villfarelse om avtalets innehåll. En annan sak är att denna artikel enbart behandlar betydelsen av fullmäktigens insikter och att positivt lämnade uppgifter kan få självständig betydelse i vissa sammanhang (se härom min examensuppsats s. 24 not 72).
Hänvisas från p. 1 (s. 447)
1.3.1 Inledning Om vi återgår till mitt exempel, var problemet att företrädarna för bolaget X underrättades om att bolaget Y utgick från ett pris exklusive kostnaden för råmaterial, men underlät att förmedla detta till huvudmannen X. Kontraktsvillkor som en tredje man förknippar med sin rättshandling och som en obehörig fullmäktig inser men inte förmedlar kommer hädanefter kallas sidolöpare. Hade sidolöparen framförts till X (eller rättare sagt till X:s styrelse eller annan person som hade behörighet att ingå avtalet på det ifrågavarande villkoret) står det klart att den hade ingått i avtalet och blivit avtalsinnehåll. Nu blev emellertid det aktuella villkoret överenskommet mellan Y å ena sidan samt företrädare för X vilka saknat behörighet att ingå en sådan överenskommelse å andra sidan.s. 447