Stycket

21.I HFD 2014 ref. 74 uppkom en fråga med bäring på hela lagprövningsinstitutets konstruktion i svensk rätt. Bakgrunden var den uppslitande finanspolitiska strid som utkämpades hösten 2013, då oppositionen i riksdagen enade sig kring en motion om att ändra i en av riksdagen antagen skatteregel på så sätt att gränsen (den s.k. skiktgränsen) för viss skattskyldighet kom att sänkas (eller om man så vill återställas till vad som gällde före det första riksdagsbeslutet). En fråga som förfarandet aktualiserade var om själva riksdagsbeslutet var grundlagsenligt, eftersom en viss spänning mellan grundlagsreglerna om budgeten och de om utskottens initiativrätt kunde anses föreligga. En person ansökte till Skatterättsnämnden om ett s.k. förhandsbesked om vilken skatt han egentligen skulle betala, den som följde på det första eller den som följde på det andra riksdagsbeslutet? Skatterättsnämndens majoritet fann att frågan ställde tolkningen av grundlag på sin spets och utförde en lagprövning, vid vilken man kom fram till att förfarandet vid tillkomsten av den ändrade skiktgränsen inte stod i strid med grundlag. En ledamot menade att frågan inte gällde en sådan konkret och aktuell rättsfråga som förfarandet med förhandsbesked avsåg att vara tillämpligt på och att frågan därför borde ha avvisats.s. 226