Jfr med MD 2010:30 (Northmill). Enligt MD kräver ansvar för en sökträff på Google kontroll över sökträffens innehåll och hur den har skapats. Fallet handlade emellertid inte om medverkansansvar.
Hänvisas från p. 15 (s. 118)
15.Mot denna bakgrund måste 23 § andra stycket nr 3 MFL tolkas så att skapandet av en länk för sig själv, utan förekomsten av ett rättsligt förhållande eller någon annan form av samarbete, inte är att anse som ett väsentligt bidrag till någon annans marknadsföring i den mening som avses där. Den som skapar länken har i så fall varken kontroll över utformningen eller existensen av det otillbörliga innehållet. Den rena spridningen av material via en länk, som existerar på Internet oavsett, kan inte anses som tillräckligt för att ådra sig ett medverkansansvar. 3.3 God marknadsföringssed, 5 § MFL Hittills har diskussionen i detta avsnitt handlat om rättsföljdssidan i samband med länkar på Internet och det har förutsatts att länken leder till innehåll som är att anse som otillbörligt, oavsett anledning. Det har konstaterats att en näringsidkare som skapar en sådan länk inte kan hållas ansvarig om den inte har åberopat det länkade innehållet som sitt eget eller om den inte på något sätt samarbetar med den som marknadsför sig på den länkade webbsidan. Det har vidare konstaterats i det tidigare avsnittet ovan att det inte finns ett generellt förbud mot att skapa länkar till andra näringsidkares lagliga innehåll på Internet. Frågan är om detta innebär att det på en kommersiell webbplats inte heller är generellt förbjudet att använda sig av länkar till otillbörligt innehåll. För att kunna besvara denna fråga måste vi gå tillbaka till MFL:s materiella regler. Länkar till otillbörligt innehåll skulle generellt kunna anses som oförenliga med god marknadsföringssed och därför kunna stå i strid mot den allmänna generalklausulen i 5 och 6 §§ MFL. I så fall skulle skapandet av sådana länkar direkt kunna vara förbjudet enligt 23 § första stycket MFL.s. 118