Se avsnitt 1 ovan. Jfr även NJA 1992 s. 548.
Hänvisas från p. 3 (s. 92)
3.Welamson anser att rekvisit C inte får vara ensamt utslagsgivande och överhuvudtaget bör skänkas ringa beaktande i jämförelse med det arbete som uppdraget har krävt samt den omsorg och skicklighet varmed det har utförts. Av större vikt är istället rekvisit A — det arbete som uppdraget har krävt. Detta är det enda självständiga rekvisitet, varför det också blir den naturliga utgångspunkten för bedömningen. Om arbete inte har utförts finns ingenting att prissätta. 4.2 Rekvisit A — det arbete som uppdraget har krävt Rekvisit A består av två delar, vilka i princip är lika viktiga för arvoderingen. Den första är arbete. Utgångspunkten är att allt utfört arbete grundar rätt till ersättning. I detta avseende utgör den andra delen av rekvisitet en begränsning av vad som är ersättningsgillt. Förvaltaren har rätt att få sitt arbete ersatt enbart i den utsträckning det är fråga om arbete som uppdraget har krävt. Arvodesreglerna i 14 kap. KL samspelar i detta avseende till fullo med reglerna om förvaltaruppdraget i 7 kap. KL.s. 92