1.Försäkringsförmedlare (tidigare försäkringsmäklare) har sedan slutet av 1980-talet utgjort en central aktör på den svenska försäkringsmarknaden. Icke desto mindre förekommer rättspraxis beträffande försäkringsförmedling i endast begränsad utsträckning. 4.1 Försäkringsförmedlares rätt till provision En av de frågor som har varit föremål för prövning i Högsta domstolen gäller under vilka förutsättningar en försäkringsförmedlare äger rätt till provision från den försäkringsgivare hos vilken försäkring tecknas.s. 809
2.I NJA 1998 s. 118 hade två försäkringsmäklare (numera försäkringsförmedlare) anlitats av en och samma uppdragsgivare. Den först anlitade mäklaren hade inlett en upphandling och för uppdragsgivarens räkning erhållit offert från en försäkringsgivare varav framgick att viss mäklarprovision var inkluderad i den offererade premien. Innan försäkringsavtal ingåtts sades emellertid den först anlitade mäklarens fullmakt upp av uppdragsgivaren som samma dag ingick försäkringsavtal med samma försäkringsbolag genom förmedling av en annan mäklare. Den förstnämnda mäklarens krav på provision ogillades av Högsta domstolen. Till stöd härför anfördes att när, såsom i förevarande fall, vare sig partsvilja eller kutym i branschen ger någon ledning, en förutsättning för en försäkringsmäklares rätt till provision från försäkringsgivaren på grund av avtal om företagsförsäkring måste anses vara att mäklaren innehar fullmakt att företräda försäkringstagaren när försäkringsavtalet träffas. 4.2 Försäkringsförmedlares skyldigheter och ansvar Som en grundläggande regel för en försäkringsförmedlares verksamhet gäller att denne enligt 5 kap. 4 § första stycket FFML skall iaktta god försäkringsförmedlingssed i verksamheten och med tillbörlig omsorg ta till vara kundens intresse. Om försäkringsförmedlaren uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 § FFML skall förmedlaren enligt 5 kap. 7 § FFML ersätta ren förmögenhetsskada som på grund härav drabbar kund, försäkringsgivare eller vissa andra personer. Dessa regler har ägt tillämpning sedan den 1 juli 2005. Dessförinnan återfanns närmast motsvarande reglering i 13 och 14 §§ FML.s. 809
3.I NJA 1992 s. 782 hade en försäkringsmäklare (numera försäkringsförmedlare) underlåtit att lämna information till sin uppdragsgivare beträffande ett försäkringsvillkor som föreskrev att premiedröjsmål medförde att försäkringsskyddet suspenderades. Efter att skada inträffat under det att försäkringsskyddet på detta sätt varit suspenderat (med följd att inträffad skada inte kunde ersättas ur försäkringen) krävde uppdragsgivaren skadestånd från mäklaren under åberopande av 13 och 14 §§ FML. Högsta domstolen slog fast att en försäkringsmäklare i enlighet med nämnda regler har en allmän rådgivningsoch upplysningsplikt i förhållande till uppdragsgivaren samt att omfattningen av denna skyldighet beror på det i varje enskilt fall ifrågavarande uppdraget och dess karaktär. I det aktuella fallet syftade uppdraget till att uppdragsgivaren skulle erhålla samma försäkringsskydd som tidigare men till en lägre kostnad och det ansågs uppenbart att mäklaren haft detta fullt klart för sig. Av detta förhållande kunde enligt Högsta domstolen anses följa att mäklaren i sin rådgivning till uppdragsgivaren hade bort se till att denne fick den information som behövdes för att kontinuerligt vidmakthålla samma försäkringsskydd som tidigare, däribland att för uppdragsgivaren redovisa vad denne hade att iaktta i fråga om premiebetalning för att undvika att försäkringsskyddet upphörde. Mot denna bakgrund ansåg Högsta domstolen att mäklaren, genom sin underlåtenhet att informera om det ifrågavarande premievillkoret och dess innebörd, eftersatt sina skyldigheter att ge uppdragsgivaren de upplysningar som mäklaruppdraget förutsatte och därigenom gjort sig skyldig till skadeståndsgrundande oaktsamhet.s. 809
4.Att en försäkringsförmedlares skadeståndsansvar inte endast gäller i förhållande till kunden, utan också i förhållande till försäkringsgivare som åsamkas skada, framträder tydligt i NJA 2013 s. 1121. I detta fall hade en försäkringsförmedlare genom felaktiga uppgifter om löptiderna för förmedlade försäkringar tillgodogjort sig provision från en försäkringsgivare som förmedlaren inte hade rätt till. Enligt domstolen hade förmedlaren härigenom brutit mot god försäkringsförmedlingssed (och tidigare god försäkringsmäklarsed) och därigenom orsakat skada av sådant slag som enligt 5 kap. 4 och 7 §§ FFML (och tidigare 13 och 14 §§ FML) skall ersättas med skadestånd.s. 810