Stycket

3.I NJA 2007 s. 997 skulle X en decemberdag genomföra en färd med sin bil som stod parkerad utanför hans fastighet. Han satte sig i bilen och startade motorn. Därefter steg han ur bilen för att skrapa rutorna fria från is. Bilen stod då stilla. När han skulle skrapa bakrutan halkade han till följd av att marken var isbelagd. Han ramlade omkull och ådrog sig nack- och huvudskador. Högsta domstolen konstaterade att X skadats medan han utförde en förberedande åtgärd för att bilen omedelbart därefter skulle kunna framföras på ett trafiksäkert sätt. Skadorna kunde därför anses ha sådant samband med hur en bil normalt brukas att de skulle anses ha uppkommit i följd av trafik med bilen. 3.2 Begränsning av väghållares rätt till trafikskadeersättning Följande rättsfall grundlägger och preciserar en begränsning av väghållares rätt till trafikskadeersättning som inte har något explicit stöd i TSL.s. 797