Stycket

40.NJA 1996 s. 400 gällde frågan om huruvida ett ombud hade bättre rätt än försäkringstagaren till ersättning ur en rättsskyddsförsäkring, när försäkringstagaren gått i konkurs men ombudet dessförinnan utfört arbetet. Denna frågeställning reglerades inte explicit i försäkringsavtalet. Högsta domstolen konstaterade emellertid att det utgjorde en fast praxis i försäkringsbranschen att försäkringsersättningen betalas direkt till ombudet och inte till försäkringstagaren när denne inte ersatt ombudet. Och denna branschsedvänja skulle anses utgöra en del av innehållet i det ifrågavarande avtalet med följd att ombudet ansågs äga bättre rätt till försäkringsersättningen än försäkringstagarens konkursbo.s. 770