15.NJA 1994 s. 566 gällde innebörden av en på norska avfattad bestämmelse enligt vilken en ansvarsförsäkring som tecknats av ett rederi omfattade den försäkrades ansvar när detta fastställts i en ”endelig dom” varvid emellertid ansvar som medgivits av den försäkrade undantagits från försäkringens omfattning. Rederiet yrkade ersättning ur försäkringen för det skadestånd rederiet i en tredskodom dömts att betala. Återvinning hade inte sökts. Yrkandet avböjdes av försäkringsgivaren med hänvisning till att ansvar inte ålagts i en ”endelig dom”. Dessutom hade rederiets underlåtenhet att gå i svaromål och att efter meddelad tredskodom söka återvinning enligt försäkringsgivarens uppfattning inneburit ett medgivande av det ifrågavarande skadeståndsansvaret. Högsta domstolen ansåg uttrycket ”endelig dom” omfatta också tredskodomen. I fråga om undantaget för ansvar som medgivits av den försäkrade gjorde domstolen följande uttalande: ”Även om skäl kan anföras för att en försäkringstagare som underlåtit att gå i svaromål och sedermera att söka återvinning skall anses ha medgivit den skadelidandes krav finns det inte tillräckliga skäl att i detta avseende frångå ordalydelsen i bestämmelsen, som utformats av försäkringsgivaren.”s. 757
Citat i kontext
Stycket
Citerar