1.litterärt skapande Även en publicering som inte omfattas av TF och YGL:s regler kan, som framgått ovan, ha ett journalistiskt, konstnärligt eller litterärt ändamål och därmed, enligt 7 § andra stycket PuL, vara undantagen från flertalet av bestämmelserna i lagen. Frågan om tolkningen av bestämmelsen i 7 § andra stycket PuL om undantag för journalistiska ändamål har prövats av Högsta domstolen i det så kallade Ramsbromålet (NJA 2001 s. 409). Högsta domstolen uttalade bland annat följande i fråga om omfattningen av undantaget. Enligt Högsta domstolen syftar undantaget för journalistiskt ändamål till att informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Finns det ett sådant intresse, utgör det ett journalistiskt ändamål att informera, kritisera och debattera i frågan, även om man gör det på ett för enskilda personer kränkande sätt. Domstolen gjorde dock ett viktigt undantag för publicering av uppgifter av rent privat karaktär som normalt inte kan anses ha ett journalistiskt ändamål och uttalade i den delen bland annat följande. Ramsbromålet ger viktig vägledning vid publiceringar på internet och innebär att en betydande del av sådana publiceringar omfattas av undantaget för journalistiska ändamål. Men även om man har ett journalistiskt ändamål med sin publicering får man alltså inte publicera vad som helst eftersom uppgifter av rent privat natur enligt Högsta domstolen normalt inte kan ha ett journalistiskt ändamål. Det är därför inte tillräckligt att vid en granskning konstatera att exempelvis en webbplats har ett journalistiskt ändamål utan det måste också utredas om det inom ramen för webbplatsen finns uppgifter av rent privat karaktär.s. 453
2.I en redogörelse för undantagen för tryck- och yttrandefriheten går det inte att bortse från ytterligare några domar från EU-domstolen och Högsta domstolen. I samtliga fall har domstolarna gjort en proportionalitetsbedömning mellan integritetsintresset och tryck- och yttrandefriheten. Värt att notera är att de två förstnämnda ärendena avgjordes innan personuppgiftslagen ändrades genom att den så kallade missbruksregeln i 5 a § infördes för ostrukturerat material.s. 454
3.I det uppmärksammade så kallade Bodilmålet anvisade EU-domstolen nationella domstolar och myndigheter att göra en avvägning, eller proportionalitetsbedömning, i varje enskilt fall mellan integritetsskyddet och andra grundläggande rättigheter, bland andra yttrandefriheten, för att garantera att bestämmelserna i nationell lagstiftning i det konkreta fallet inte tillämpas i strid med andra grundläggande rättigheter (C-101/01, REG 2003 s. I-12971).s. 454
4.Bodilmålet gällde en konfirmandlärare som på en hemsida på internet, för sina konfirmander, publicerade uppgifter om arbetskamrater i församlingen. Presentationen var skriven av henne och i jag-form och innehöll bland annat en uppgift om en vaktmästare som stukat sin fot och var sjukskriven. Efter att Bodil åtalats för bland annat otillåten behandling av känsliga personuppgifter (13 § PUL) och fällts i tingsrätten ställde Göta hovrätt ett antal frågor till EU-domstolen om tolkningen av dataskyddsdirektivet.s. 454
5.EU-domstolen uttalade bland annat följande. Göta hovrätt gjorde vad gäller proportionalitetsbedömningen följande överväganden (RH 2004:51). Efter en helhetsbedömning ogillade emellertid Göta hovrätt åtalet efter som överträdelsen bedömdes vara ringa och föll utanför det straffbelagda området.s. 454
6.Ett annat uppmärksammat rättsfall som också gällde känsliga personuppgifter publicerade på internet, är det så kallade Lundsbergsmålet (NJA 2005 s. 361). I målet hade rektorn på Stiftelsen Lundsberg angivit vissa personuppgifter om en anställd på skolan i ett brev som publicerats på skolans webbplats på internet. Brevet var i första hand riktat till föräldrarna till barn på skolan och av brevet framgick bland annat att den anställde p.g.a. samarbetssvårigheter med elever och föräldrar omplacerats till ett annat elevhem och sedan någon vecka tillbaka var sjukskriven. Åtalet avsåg ansvar för att rektorn genom att lägga ut uppgifterna på hemsidan bland annat hade behandlat känsliga personuppgifter om hälsa i strid med 13 § PuL.s. 455
7.Efter att Högsta domstolen konstaterat att uppgifterna fick anses röra hälsa uttalades följande. Rektorn dömdes enligt 49 § första stycket b) för brott mot 13 § PuL till böter.s. 455
8.EU-domstolen har vidare i den så kallade Satakunnan-domen, behandlat proportionalitetsprincipen och frågan om en behandling av personuppgifter skett uteslutande för ett journalistiskt ändamål (C-73/07, REG 2007 s. I-7075).s. 456
9.Det finska företaget Satakunnans verksamhet innebar att uppgifter gällande fysiska personers förvärvsinkomster, kapitalinkomster och förmögenhet samlades in från skattemyndighetens offentliga handlingar och publicerades i ett tryckalster i alfabetisk ordning och grupperade enligt inkomstklass i kommunvis uppgjorda förteckningar. Dessa uppgifter lämnades ut via en SMS-tjänst på så sätt att den som hade en mobiltelefon kunde sända ett textmeddelande till ett bestämt nummer och, genom att uppge en persons namn och hemkommun, som svarsmeddelande till mobiltelefonen få uppgifter om personens ekonomiska förhållande. I domen sägs bland annat att de begrepp som hör samman med yttrandefriheten, däribland journalistik, ska tolkas i vid mening (p. 56). Anledningen är att tolkningen måste ”beakta yttrandefrihetens betydelse i demokratiska samhällen”. Samtidigt betonar domstolen att en balanserad avvägning mellan skyddet för privatlivet och yttrandefriheten fordras för att undantagen från direktivets bestämmelser inte ska gå utöver gränserna för vad som är strikt nödvändigt. Enligt EU-domstolen ska sådan verksamhet som Satakunnan bedrev anses ske uteslutande för journalistiska ändamål — oberoende av vilket medium som används för spridningen — ”om denna verksamhet endast syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten”, något som EU-domstolen överlämnar till den nationella domstolen att avgöra (p. 62). Enligt EU-domstolen är sådan verksamhet inte endast förbehållen medieföretag och kan bedrivas i vinstsyfte (p. 61).s. 456
10.Finska Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i sin dom att den aktuella publiceringen inte utgjorde behandling av personuppgifter för ”redaktionella samt konstnärliga eller litterära syften” enligt den finska personuppgiftslagen (HFD 2009:82). Dessutom konstaterade domstolen att det faktum att uppgifterna först hade publicerats i en tidning inte uteslöt att senare publicering av samma uppgifter kunde prövas mot personuppgiftslagen.s. 456