1.Bestämmelserna i PuL ska således inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot TF och YGL. Det framgår redan av principen om grundlags företräde framför vanlig lag men en upplysningsbestämmelse om detta har alltså tagits in i 7 § första stycket PuL.s. 451
2.Och var går då gränsen mellan det som omfattas av personuppgiftslagen och det som omfattas av grundlagsskydd?s. 451
3.Nedan följer några exempel på publiceringar som omfattas av grundlagsskydd.s. 452
4.Av den så kallade databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL följer att bland annat en redaktion för en tryckt periodiskt skrift eller för ett radio- eller TV-program kan få grundlagsskydd för en databas om redaktionen förutom på vanligt sätt även publicerar materialet elektroniskt på begäran av allmänheten, till exempel genom att mottagaren kan gå in på en viss adress på internet och ta del av innehållet. En förutsättning är att mottagaren inte kan påverka innehållet. Som exempel kan nämnas att Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att med ”redaktion” i 1 kap. 9 § första stycket YGL avses de personer som har hand om ordnandet och utgivningen av en tryckt, periodisk skrift och att detta gäller även om skriften och de upplysningar som tillhandahålls enbart innehåller uppgifter om betalningsanmärkningar (RÅ 2003 ref. 30). Rättsfallet innebär att den spridning av kreditupplysningar på internet som ett kreditupplysningsföretag, som även ger ut en periodisk skrift med kreditupplysningar, ägnar sig åt genom en redaktion har grundlagsskydd.s. 452
5.Sedan den 1 januari 2003 är det vidare, enligt 1 kap. 9 § andra stycket YGL, möjligt för vem som helst som vill publicera information på internet att ansöka om ett så kallat utgivningsbevis hos Myndigheten för radio och tv. Om vissa formella kriterier är uppfyllda beviljas ansökan och utgivningsbevis utfärdas. Det är själva databasen som omfattas av grundlagsskyddet, i de allra flesta fall är det fråga om en webbplats. På Myndigheten för radio och tv:s webbplats (www.radioochtv.se) kan man kontrollera vem som har ansökt om och fått utgivningsbevis för en databas. För närvarande är cirka 950 utgivningsbevis utfärdade. Som exempel på en databas som har utgivningsbevis, och som Datainspektionen ofta får ta emot klagomål om, kan nämnas www.lexbase.se. Andra exempel är www.ratsit.se och www.hitta.se. Numera har också många kreditupplysningsföretag utgivningsbevis. Det är dock värt att notera att kreditupplysningslagen (1973:1173) kan vara tillämplig trots grundlagsskydd eftersom det finns ett undantag för kreditupplysningsverksamhet i TF och YGL (1 kap. 9 § 4 TF och 1 kap. 12 § YGL).s. 452
6.De exempel som nämnts ovan handlar om publiceringar av information som har grundlagsskydd. Grundlagsskyddet omfattar emellertid inte bara själva publiceringen utan även den verksamhet som föregår publiceringen och som syftar till att framställa material för publicering i ett grundlagsskyddat medium. Ingripanden med stöd av PuL före publicering kan därför vara i strid med förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder (1 kap. 2 § TF och 1 kap. 3 § första stycket YGL) medan ingripanden efter publiceringen vanligtvis är förbjudna med hänsyn till den så kallade exklusivitetsprincipen. Insamlingen av uppgifter i publiceringssyfte omfattas av anskaffarfriheten.s. 452
7.Frågan om gränsdragningen mellan den dåvarande datalagen och grundlagsskyddet i TF och YGL har behandlats av bland annat Mediekommittén som uttalade bland annat följande (SOU 1997:49 s. 280 ff.). En invändning om publiceringsavsikt från den som behandlar personuppgifter bör enligt kommittén godtas så länge som den inte framstår som uppenbart osannolik. Kommittén påpekade också att förbudet mot censur och hindrande åtgärder — i normalfallet — endast kan gälla åtgärder som riktas mot just den som producerar eller sprider en framställning som skyddas av TF eller YGL.s. 453