Stycket

7.Vidare har säkert en viss osäkerhet och ovana vid hur man ska se på förhållandet mellan konstitutionella regler och vanlig lag bidragit till att konstitutionella konflikter kunnat undvikas; det kan nämligen diskuteras om det verkligen är så att rättighetsreglerna i regeringsformen ska påverka tolkningen och tillämpningen av straffbestämmelser i konkreta fall. Tillämpningen av straffbestämmelserna kan därför i praktiken ha skett utan närmare överväganden om några grundlagsproblem föreligger eller ej. På senare tid har dock Högsta domstolen klargjort att rättighetsbestämmelserna i regeringsformen ska beaktas också i enskilda tillämpningssituationer och att dessa regler alltså inte enbart är riktade till lagstiftaren utan också till domstolarna (se NJA 2012 s. 400 och NJA 2015 s. 45). Även straffbestämmelser som i och för sig inte är konstitutionellt tveksamma när de tillämpas i normala fall kan behöva underkastas en prövning mot grundlagens krav om en tillämpning i ett enskilt fall riskerar att leda till effekter som kommer i konflikt med rättighetsskyddet. Särskilt kravet på proportionalitet avseende såväl lagtextens utformning som dess tillämpning i enskilda fall kan tänkas ställa domstolar och andra myndigheter inför utmaningar framöver.s. 392