Angående lånverksamhet och bestämmande av vad som utgör ränta vid pantlånerörelse se prop. 1949:201 s. 25. Motsvarande synpunkter bör enligt Regeringsrättens yttrande i RÅ 1984 1:94 beaktas vid bestämmande av ränta på lån i bank. 1 3 Se Hanqvist angående beskrivning av en möjlig definition av ränta som skillnaden mellan det uppfattade värdet av en nyttighet idag jämfört med en likvärdig nyttighet i framtiden. Hanqvist, D, Finansmarknadens referensräntor — särskilt om STIBOR, Juridisk Publikation, 2013, s. 82. 14 Om dagslånemarknaden och bankernas likviditetshantering se Riksbankens penningpolitiska styrsystem — en översyn, Riksbankstudier mars 2014, Sveriges Riksbank, s. 91 ff. tillgänglig via www.riksbank.se. 15 Se 1 och 11 §§ förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning. 16 Räntesats för ränte- och avistakonton i Riksgälden var den 8 juli 2015 -0,35 procent. www.riksgalden.se. 17 Exempel på andra onormala marknadssituationer är hyperinflation, som bland annat uppstått i Tyskland under tidigt 1920-tal och i Zimbabwe år 2008–2009. Se Webb, S, Hyperinflation and Stabilization in Weimar Germany, 1989, passim och Besada, H och LaChapelle, J, Zimbabwe´s Recovery Path: A Conceptual Framework, i Zimbabwe Picking up the pieces, 2011, passim. 18 Se Harding, R och McGee, P, Japan falls back into deflation for first time since 2013, Financial Times, 25 september 2015, tillgänglig via www.FT.com, och Svensson, L O, Escaping From A Liquidity Trap And Deflation: The Foolproof Way And Others, Journal of Economic Perspectives, 2003, s. 145–166. Tillgänglig via www.nber.org. 1 9 Inflationstakten med KPI-mätt var under juli 2015 -0,1, www.scb.se. 20 Se. t.ex. Krugman, P R, It's Baaack: Japan's Slump and the Return of the Liquidity Trap, Brookings Papers on Economic Activity, Massachusetts Institute of Technology, 2:1998, s. 140. 2 1 Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB och Swedbank. www.swedishbankers.se under STIBOR. 22 Revision av Stiborramverket del 2 och 3, (2015-03-31), Svenska Bankföreningen, s. 1, tillgänglig via www.swedishbankers.se. 23 Det övergripande syftet med koppling till STIBOR är att den räntekostnad som långivaren har för refinansiering ska matchas genom koppling till den korta marknadsräntan STIBOR. Se t.ex. HD:s domskäl i NJA 2005 s. 142. 2 4 I NJA 2005 s. 142, avseende tolkning av en räntejusteringsklausul i ett leasingavtal, förefaller HD ha utgått från den faktiska kostnad som ett bolag med samma kreditvärdighet som prövningsbolaget skulle haft under motsvarande period. Jämförelsen medför att HD utgått från vad den faktiska kostnaden för bolaget borde varit. I Svea Hovr mål nr T 7720-1, avseende tolkning av en bestämmelse avseende byte av referensränta i leasingavtal, förs istället diskussion om det allmänna ränteläget på den öppna marknaden samt diskussion om vad som bör avses med den öppna marknaden. Oavsett vad som kan betraktas som ”faktisk” kostnad så bör det gå att beräkna vilken refinansieringskostnad som långivaren har i ett visst marknadsläge, antingen med generella jämförelser, vad den borde vara, eller genom faktiska beräkningar av faktiska kostnader, vad den de facto varit. Om långivaren är en bank är dock beräkningsmöjligheten närmast teoretisk. Den kan teoretiskt utföras men det får förmodas tveksamt om det kan genomföras inom rimlig tid och med rimliga resurser. 25 Rätten att placera en handelspost per motpart och löptid per dag till respektive motparts rapporterade räntesatser kan göras med avdrag av en bid/offerspread på högst 15 punkter. Varje bank ska fördela minst 2 miljarder SEK i motpartslimit per Stiborbank för Stiborhandel. Revision av Stiborramverket del 2 och 3, 2015-03-31, Svenska Bankföreningen, s. 2, tillgänglig via www.swedishbankers.se. 26 Under den finansiella krisen 2008 visade STIBOR inte den räntesats till vilken bankerna var villig att låna ut till. Detta berodde dock förmodligen till stor del på att Stiborbankerna vid denna tidpunkt inte hade någon skyldighet att låna eller placera till sina angivna Stibor-bud. Det fanns därmed en lägre säkerhet avseende STIBOR-noteringen och hur den förhöll sig till de räntor som bankerna faktiskt erbjöd för lån. Riksbankens utredning om Stibor, Riksbanksstudier, november 2012, s. 22, tillgänglig via www.riksbank.se. Förslag för att minska de problem som identifierades med STIBOR har lagts fram i Finansiell stabilitet 2012:2 och förändringar har genomförts genom Revision av Stiborramverket del 2 och 3 som fastställts av Stiborkommittén den 14 december 2012. Ändringar har beslutats den 22 november 2013 samt den 13 februari 2015. 27 Bevisbördan avseende vilken faktisk kostnad långivaren har under en viss tidsperiod bör åligga långivare, se NJA 2005 s. 142 och Svea hovrätts dom i mål nr T 7720-11. Se vidare Zackariassons kommentarer om bevisbörda för ränteberäknin g i NJA 2005 s. 142 och där angiven källa, Överdebiterad leasingavgift — tolkningsfrågor och ansvarsfrågor, JT 2005–06 s. 174, se även Svea hovrätts dom i mål nr T 7720-11. 28 Se Gorton, L, Penningvärdeförändring och partsdisposition, Göteborg 1975, s. 44 f. 29 Se Bernitz, U, Standardavtalsrätt, 8:1 uppl., Stockholm, 2013, s. 176 f. 30 Se t.ex. NJA 2005 s. 142 och Svea Hovr mål nr T 7720-11, 2012-06-11 om möjlighet att byta referensränta enligt räntejusteringsklausul. Se även mall för Senior Multicurrency Term and Revolving Facilities Agreement for Leveraged Acquisition Finance Transactions (Senior/Mezzanine), om beräkning av ränta under ”market disruption” och ”cost of funds”, tillgänglig för medlemmar via www.lma.eu.com. 3 1 Räntevillkorets syfte och ändamål ska betraktas utifrån de förutsättningar som rådde vid avtalstidpunkten. Om tiden för avtalsslut som utgångspunkt för tolkning se Lehrberg, B, Avtalstolkning, 6 uppl., Uppsala, 2014, s. 149 f. och Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 162. 32 Frågan diskuterades under våren 2015 bland annat av olika personer verksamma inom branschen under ett välbesökt seminarium på Stockholm Center for Commercial Law, SCCL, Seminarium Negativ ränta den 31 mars 2015. Om diskussion en om Londonmarknaden se Campbell, M m.fl., Negative LIBOR — implications under syndicated lending documentation, Briefing note 2 februari 2015, www.cliffordchance.com, den 10 juli 2015. Frågan har även diskuterats i media se t.ex. Bränström, S L, Vad händer när räntan är negativ?, Svenska Dagbladet, 12 februari 2015, tillgänglig via www.svd.se, Sverrir, T, Negativ kort marknadsränta, Fastighetsnytt, 16 februari 2015, tillgänglig via www. Fastighetsnytt.se, Liljeberg, D, och Eliasson, J, Nu blir banken kund hos dig, Aftonbladet, 12 februari 2015, tillgänglig via www.aftonbladet.se. 33 Mer om avtalets systematiska uppbyggnad och dess inverkan på tolkning av avtalet nedan under avsnitt: Avtalets systematiska uppbyggnad. 3 4 Se t.ex. kortfattad förklaring om alternativplacering och in- och utlåningsräntor hos Riksbanken under följande länkar: www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Attstyra-rantan/Hur-styr-Riksbanken-rantan/ och www.riksbank.se/sv/Penningpolitik /Att-styra-rantan/. 3 5 LMA är en organisation som bildades på initiativ av affärsbankerna på Londonmarknaden. De avtalsmallar som publiceras och görs tillgängliga för medlemmar på organisationens hemsida, www.lma.eu.com. 36 Se t.ex. mall för Senior Multicurrency Term and Revolving Facilities Agreement for Leveraged Acquisition Finance Transactions (Senior/Mezzanine), tillgänglig för medlemmar via www.lma.eu.com. 37 Om handelsbruk och allmänt tillämpade villkor som grundande rättsliga principer se Westberg, P, Överraskande rättsbildning på grundval av handelsbruk eller allmänt tillämpade standardvillkor, JT 2000–01 s. 350 och 374 m.fl. 38 Om bedömningen av handelsbruk när endast ”ett flertal” avtal innehåller ett visst villkor se Westberg, P, Överraskande rättsbildning på grundval av handelsbruk eller allmänt tillämpade standardvillkor, JT 2000–01 s. 373. 39 Avtal om cap eller floor i lånesammanhang kan antingen behandlas som separata värdepapper eller som en till låneavtalet och skulden icke-separat del, se RÅ 1999 ref. 14 angående formulering och användning av cap-avtal för att begränsa STIBOR 3 månaders inverkan på kunds totala kostnad för ränta i ett låneavtal eller som fristående värdepapper. 4 0 Om partsbruk se Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 27. 41 Om betydelsen av avtalets systematik för fastställande av avtalsinnehåll se t.ex. UNIDROIT principles art. 4.4 om tolkning i ljuset av kontraktet som helhet, samt t.ex. NJA 2013 s. 271. 4 2 Se Lindskog, S, Kvittning — om avräkning av privaträttsliga fordringar, 3 uppl., Stockholm 2014, s. 47 f. 43 Se t.ex. mall för Senior Multicurrency Term and Revolving Facilities Agreement for Leve-raged Acquisition Finance Transactions (Senior/Mezzanine), tillgänglig för medlemmar via www.lma.eu.com. 44 Rimlighet, lämplighet och avtalets övergripande syfte har i NJA 2005 s. 142 använts som tydlig utgångspunkt för tolkningen trots att annan mindre ingripande tolk ning, mer överstämmande med partsavsikt och villkorets ordalydelse, kunnat anläggas. Dock avsåg prövningen i detta fall ett villkor av beträffande ensidig bestämmanderätt vilket förmodligen varit av betydelse för HD:s tolkning. Se vidare Zackariasson, L, Överdebiterad leasingavgift — tolkningsfrågor och ansvarsfrågor, JT 2005–06 s. 169 ff. En rimlighetsbaserad tolkning har även använts i t.ex. NJA 2012 s. 3 och NJA 2001 s. 750. 45 Om skäl för att tolkningsvis fylla ut avtal med en nollgräns för avtalsränta i enlighet med engelsk rätt se Campbell, Mark m.fl., Negative LIBOR — implications und er syndicated lending documentation, Briefing note 2 februari 2015, www.cliffordchance.com, den 10 juli 2015. 4 6 Om 36 § avtalslagen och dess tillämpning i enlighet med internationella principer se vidare Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 179. Om möjlighet för domstol att jämka ett oskäligt villkor för att nå ett balanserat resultat se prop. 1975/76:81 s. 110 ff. 47 Med utom kontroll avses en händelse som inte ligger inom parternas kontrollsfär, se till exempel utgångspunkt för force majeure enligt UNIDROIT Principles art. 7.1.7 och PECL 8:108. 48 Historiska lägsta noterade räntor av STIBOR 3 mån från 1987-01-01 fram till 2015-08-13, enligt sökning på www.riksbank.se 49 Om reporäntans påverkan på marknadsräntan se Mitlid, K och Vesterlund, M, Räntestyrning i penningpolitiken — hur går det till?, Penning- och valutapolitik 1/2001, s. 29 ff., tillgänglig via www.riksbank.se 50 Om att negativa marknadsräntor som följd av negativ reporänta inte är en teoretisk omöjlighet, se Penningpolitisk Rapport Februari 2015, Riksbanken, s. 41. Om Riksbankens räntepolitik, se Hallsten, K och Tägtström, S, Beslutsprocessen — hur går det till när Riksbankens direktion ska bestämma om reporäntan, Penning och Valutapolitik 1/2009, tillgänglig via www.riksbank.se. 5 1 Om Riksbankens räntepolitik se Hallsten, K och Tägtström, S, Beslutsprocessen — hur går det till när Riksbankens direktion ska bestämma om reporäntan, Penning och Valutapolitik 1/2009, tillgänglig via www.riksbank.se. 52 Se Penningpolitisk Rapport Februari 2015, Riksbanken, s. 39, tillgänglig via www.riksbanke.se, se vidare Reuters, TT, Negativ ränta i Schweiz, SvD näringsliv, 18 december, 2014. 53 Enligt enkla teoretiska modeller kan till exempel räntan inte vara negativ, se Söderström, U, och Westermark, A, Penningpolitik när styrräntan är noll, Penning- och Valutapolitik 2/2009, s. 5 f. Om möjlighet att förutse en händelse och sannolikhet för att en händelse ska inträffa se Dotevall, R, Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal, SvJT 2002 s. 453. 54 Om riskfördelning vid tillämpning av 36 § AvtL och parts skyldighet att skydda sig genom villkor i avtalet, se Dotevall, R, Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal, SvJT 2002 s. 454, och Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 180. 55 Om lämplig riskfördelning se Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 181 ff. 56 Se beskrivning av fallet av Momberg, R, Beyond the Risk: Swaps, Financial Crisis and Change of Circumstances. Comparative Case Note. Supreme Court of Portugal — 10.10.2013, European Review of Private Law, 1–2015, s. 82-84. 5 7 Momberg, R, Beyond the Risk: Swaps, Financial Crisis and Change of Circumstances. Comparative Case Note. Supreme Court of Portugal — 10.10.2013, European Review of Private Law, 1–2015, s. 83 och 151. 5 8 Se kommentar av rättsfallet av Hellner, J, Jämkning av långvariga avtal m.m., JT 1994–95 s. 137 ff. 59 Se Hellner, J och Ramberg, J, Speciell avtalsrätt I, Köprätt, 2 uppl., Stockholm, 1991, s. 131 och s. 148. 60 Se Cass. (Belge) 19 juin 2009, nr. C.07.0289.N, Arr. Cass. 2009 nr. 422. 61 Se Dewez, J, Ramberg, C, Momberg Uribe, R, Cabrillac, R och San Miguel Pradera L.P, The Duty to Renegotiate an International Sales Contract under CISG in Cas e of Hardship and the Use of the Unidroit Principles, European Review of Private Law, 1–2011, s. 101–154. 62 June 2014 Supplement The ACT Borrower’s Guide to LMA Loan Documentation for Investment Grade Borrowers, Slaughter and May, 2014, s. 5, tillgänglig via www.slaughter andmay.com och www.treasurers.org. 63 Om möjlighet att jämka avtal mellan kommersiella parter med beaktande av normalt risktagande se prop. 1975/76:81 s. 120.
Hänvisas från p. 5 (s. 363)
Angående lånverksamhet och bestämmande av vad som utgör ränta vid pantlånerörelse se prop. 1949:201 s. 25. Motsvarande synpunkter bör enligt Regeringsrättens yttrande i RÅ 1984 1:94 beaktas vid bestämmande av ränta på lån i bank. 1 3 Se Hanqvist angående beskrivning av en möjlig definition av ränta som skillnaden mellan det uppfattade värdet av en nyttighet idag jämfört med en likvärdig nyttighet i framtiden. Hanqvist, D, Finansmarknadens referensräntor — särskilt om STIBOR, Juridisk Publikation, 2013, s. 82. 14 Om dagslånemarknaden och bankernas likviditetshantering se Riksbankens penningpolitiska styrsystem — en översyn, Riksbankstudier mars 2014, Sveriges Riksbank, s. 91 ff. tillgänglig via www.riksbank.se. 15 Se 1 och 11 §§ förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning. 16 Räntesats för ränte- och avistakonton i Riksgälden var den 8 juli 2015 -0,35 procent. www.riksgalden.se. 17 Exempel på andra onormala marknadssituationer är hyperinflation, som bland annat uppstått i Tyskland under tidigt 1920-tal och i Zimbabwe år 2008–2009. Se Webb, S, Hyperinflation and Stabilization in Weimar Germany, 1989, passim och Besada, H och LaChapelle, J, Zimbabwe´s Recovery Path: A Conceptual Framework, i Zimbabwe Picking up the pieces, 2011, passim. 18 Se Harding, R och McGee, P, Japan falls back into deflation for first time since 2013, Financial Times, 25 september 2015, tillgänglig via www.FT.com, och Svensson, L O, Escaping From A Liquidity Trap And Deflation: The Foolproof Way And Others, Journal of Economic Perspectives, 2003, s. 145–166. Tillgänglig via www.nber.org. 1 9 Inflationstakten med KPI-mätt var under juli 2015 -0,1, www.scb.se. 20 Se. t.ex. Krugman, P R, It's Baaack: Japan's Slump and the Return of the Liquidity Trap, Brookings Papers on Economic Activity, Massachusetts Institute of Technology, 2:1998, s. 140. 2 1 Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB och Swedbank. www.swedishbankers.se under STIBOR. 22 Revision av Stiborramverket del 2 och 3, (2015-03-31), Svenska Bankföreningen, s. 1, tillgänglig via www.swedishbankers.se. 23 Det övergripande syftet med koppling till STIBOR är att den räntekostnad som långivaren har för refinansiering ska matchas genom koppling till den korta marknadsräntan STIBOR. Se t.ex. HD:s domskäl i NJA 2005 s. 142. 2 4 I NJA 2005 s. 142, avseende tolkning av en räntejusteringsklausul i ett leasingavtal, förefaller HD ha utgått från den faktiska kostnad som ett bolag med samma kreditvärdighet som prövningsbolaget skulle haft under motsvarande period. Jämförelsen medför att HD utgått från vad den faktiska kostnaden för bolaget borde varit. I Svea Hovr mål nr T 7720-1, avseende tolkning av en bestämmelse avseende byte av referensränta i leasingavtal, förs istället diskussion om det allmänna ränteläget på den öppna marknaden samt diskussion om vad som bör avses med den öppna marknaden. Oavsett vad som kan betraktas som ”faktisk” kostnad så bör det gå att beräkna vilken refinansieringskostnad som långivaren har i ett visst marknadsläge, antingen med generella jämförelser, vad den borde vara, eller genom faktiska beräkningar av faktiska kostnader, vad den de facto varit. Om långivaren är en bank är dock beräkningsmöjligheten närmast teoretisk. Den kan teoretiskt utföras men det får förmodas tveksamt om det kan genomföras inom rimlig tid och med rimliga resurser. 25 Rätten att placera en handelspost per motpart och löptid per dag till respektive motparts rapporterade räntesatser kan göras med avdrag av en bid/offerspread på högst 15 punkter. Varje bank ska fördela minst 2 miljarder SEK i motpartslimit per Stiborbank för Stiborhandel. Revision av Stiborramverket del 2 och 3, 2015-03-31, Svenska Bankföreningen, s. 2, tillgänglig via www.swedishbankers.se. 26 Under den finansiella krisen 2008 visade STIBOR inte den räntesats till vilken bankerna var villig att låna ut till. Detta berodde dock förmodligen till stor del på att Stiborbankerna vid denna tidpunkt inte hade någon skyldighet att låna eller placera till sina angivna Stibor-bud. Det fanns därmed en lägre säkerhet avseende STIBOR-noteringen och hur den förhöll sig till de räntor som bankerna faktiskt erbjöd för lån. Riksbankens utredning om Stibor, Riksbanksstudier, november 2012, s. 22, tillgänglig via www.riksbank.se. Förslag för att minska de problem som identifierades med STIBOR har lagts fram i Finansiell stabilitet 2012:2 och förändringar har genomförts genom Revision av Stiborramverket del 2 och 3 som fastställts av Stiborkommittén den 14 december 2012. Ändringar har beslutats den 22 november 2013 samt den 13 februari 2015. 27 Bevisbördan avseende vilken faktisk kostnad långivaren har under en viss tidsperiod bör åligga långivare, se NJA 2005 s. 142 och Svea hovrätts dom i mål nr T 7720-11. Se vidare Zackariassons kommentarer om bevisbörda för ränteberäknin g i NJA 2005 s. 142 och där angiven källa, Överdebiterad leasingavgift — tolkningsfrågor och ansvarsfrågor, JT 2005–06 s. 174, se även Svea hovrätts dom i mål nr T 7720-11. 28 Se Gorton, L, Penningvärdeförändring och partsdisposition, Göteborg 1975, s. 44 f. 29 Se Bernitz, U, Standardavtalsrätt, 8:1 uppl., Stockholm, 2013, s. 176 f. 30 Se t.ex. NJA 2005 s. 142 och Svea Hovr mål nr T 7720-11, 2012-06-11 om möjlighet att byta referensränta enligt räntejusteringsklausul. Se även mall för Senior Multicurrency Term and Revolving Facilities Agreement for Leveraged Acquisition Finance Transactions (Senior/Mezzanine), om beräkning av ränta under ”market disruption” och ”cost of funds”, tillgänglig för medlemmar via www.lma.eu.com. 3 1 Räntevillkorets syfte och ändamål ska betraktas utifrån de förutsättningar som rådde vid avtalstidpunkten. Om tiden för avtalsslut som utgångspunkt för tolkning se Lehrberg, B, Avtalstolkning, 6 uppl., Uppsala, 2014, s. 149 f. och Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 162. 32 Frågan diskuterades under våren 2015 bland annat av olika personer verksamma inom branschen under ett välbesökt seminarium på Stockholm Center for Commercial Law, SCCL, Seminarium Negativ ränta den 31 mars 2015. Om diskussion en om Londonmarknaden se Campbell, M m.fl., Negative LIBOR — implications under syndicated lending documentation, Briefing note 2 februari 2015, www.cliffordchance.com, den 10 juli 2015. Frågan har även diskuterats i media se t.ex. Bränström, S L, Vad händer när räntan är negativ?, Svenska Dagbladet, 12 februari 2015, tillgänglig via www.svd.se, Sverrir, T, Negativ kort marknadsränta, Fastighetsnytt, 16 februari 2015, tillgänglig via www. Fastighetsnytt.se, Liljeberg, D, och Eliasson, J, Nu blir banken kund hos dig, Aftonbladet, 12 februari 2015, tillgänglig via www.aftonbladet.se. 33 Mer om avtalets systematiska uppbyggnad och dess inverkan på tolkning av avtalet nedan under avsnitt: Avtalets systematiska uppbyggnad. 3 4 Se t.ex. kortfattad förklaring om alternativplacering och in- och utlåningsräntor hos Riksbanken under följande länkar: www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Attstyra-rantan/Hur-styr-Riksbanken-rantan/ och www.riksbank.se/sv/Penningpolitik /Att-styra-rantan/. 3 5 LMA är en organisation som bildades på initiativ av affärsbankerna på Londonmarknaden. De avtalsmallar som publiceras och görs tillgängliga för medlemmar på organisationens hemsida, www.lma.eu.com. 36 Se t.ex. mall för Senior Multicurrency Term and Revolving Facilities Agreement for Leveraged Acquisition Finance Transactions (Senior/Mezzanine), tillgänglig för medlemmar via www.lma.eu.com. 37 Om handelsbruk och allmänt tillämpade villkor som grundande rättsliga principer se Westberg, P, Överraskande rättsbildning på grundval av handelsbruk eller allmänt tillämpade standardvillkor, JT 2000–01 s. 350 och 374 m.fl. 38 Om bedömningen av handelsbruk när endast ”ett flertal” avtal innehåller ett visst villkor se Westberg, P, Överraskande rättsbildning på grundval av handelsbruk eller allmänt tillämpade standardvillkor, JT 2000–01 s. 373. 39 Avtal om cap eller floor i lånesammanhang kan antingen behandlas som separata värdepapper eller som en till låneavtalet och skulden icke-separat del, se RÅ 1999 ref. 14 angående formulering och användning av cap-avtal för att begränsa STIBOR 3 månaders inverkan på kunds totala kostnad för ränta i ett låneavtal eller som fristående värdepapper. 4 0 Om partsbruk se Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 27. 41 Om betydelsen av avtalets systematik för fastställande av avtalsinnehåll se t.ex. UNIDROIT principles art. 4.4 om tolkning i ljuset av kontraktet som helhet, samt t.ex. NJA 2013 s. 271. 4 2 Se Lindskog, S, Kvittning — om avräkning av privaträttsliga fordringar, 3 uppl., Stockholm 2014, s. 47 f. 43 Se t.ex. mall för Senior Multicurrency Term and Revolving Facilities Agreement for Leve-raged Acquisition Finance Transactions (Senior/Mezzanine), tillgänglig för medlemmar via www.lma.eu.com. 44 Rimlighet, lämplighet och avtalets övergripande syfte har i NJA 2005 s. 142 använts som tydlig utgångspunkt för tolkningen trots att annan mindre ingripande tolk ning, mer överstämmande med partsavsikt och villkorets ordalydelse, kunnat anläggas. Dock avsåg prövningen i detta fall ett villkor av beträffande ensidig bestämmanderätt vilket förmodligen varit av betydelse för HD:s tolkning. Se vidare Zackariasson, L, Överdebiterad leasingavgift — tolkningsfrågor och ansvarsfrågor, JT 2005–06 s. 169 ff. En rimlighetsbaserad tolkning har även använts i t.ex. NJA 2012 s. 3 och NJA 2001 s. 750. 45 Om skäl för att tolkningsvis fylla ut avtal med en nollgräns för avtalsränta i enlighet med engelsk rätt se Campbell, Mark m.fl., Negative LIBOR — implications und er syndicated lending documentation, Briefing note 2 februari 2015, www.cliffordchance.com, den 10 juli 2015. 4 6 Om 36 § avtalslagen och dess tillämpning i enlighet med internationella principer se vidare Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 179. Om möjlighet för domstol att jämka ett oskäligt villkor för att nå ett balanserat resultat se prop. 1975/76:81 s. 110 ff. 47 Med utom kontroll avses en händelse som inte ligger inom parternas kontrollsfär, se till exempel utgångspunkt för force majeure enligt UNIDROIT Principles art. 7.1.7 och PECL 8:108. 48 Historiska lägsta noterade räntor av STIBOR 3 mån från 1987-01-01 fram till 2015-08-13, enligt sökning på www.riksbank.se 49 Om reporäntans påverkan på marknadsräntan se Mitlid, K och Vesterlund, M, Räntestyrning i penningpolitiken — hur går det till?, Penning- och valutapolitik 1/2001, s. 29 ff., tillgänglig via www.riksbank.se 50 Om att negativa marknadsräntor som följd av negativ reporänta inte är en teoretisk omöjlighet, se Penningpolitisk Rapport Februari 2015, Riksbanken, s. 41. Om Riksbankens räntepolitik, se Hallsten, K och Tägtström, S, Beslutsprocessen — hur går det till när Riksbankens direktion ska bestämma om reporäntan, Penning och Valutapolitik 1/2009, tillgänglig via www.riksbank.se. 5 1 Om Riksbankens räntepolitik se Hallsten, K och Tägtström, S, Beslutsprocessen — hur går det till när Riksbankens direktion ska bestämma om reporäntan, Penning och Valutapolitik 1/2009, tillgänglig via www.riksbank.se. 52 Se Penningpolitisk Rapport Februari 2015, Riksbanken, s. 39, tillgänglig via www.riksbanke.se, se vidare Reuters, TT, Negativ ränta i Schweiz, SvD näringsliv, 18 december, 2014. 53 Enligt enkla teoretiska modeller kan till exempel räntan inte vara negativ, se Söderström, U, och Westermark, A, Penningpolitik när styrräntan är noll, Penning- och Valutapolitik 2/2009, s. 5 f. Om möjlighet att förutse en händelse och sannolikhet för att en händelse ska inträffa se Dotevall, R, Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal, SvJT 2002 s. 453. 54 Om riskfördelning vid tillämpning av 36 § AvtL och parts skyldighet att skydda sig genom villkor i avtalet, se Dotevall, R, Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal, SvJT 2002 s. 454, och Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 180. 55 Om lämplig riskfördelning se Ramberg, J och Ramberg, C, Allmän avtalsrätt, 9 uppl., Stockholm, 2014, s. 181 ff. 56 Se beskrivning av fallet av Momberg, R, Beyond the Risk: Swaps, Financial Crisis and Change of Circumstances. Comparative Case Note. Supreme Court of Portugal — 10.10.2013, European Review of Private Law, 1–2015, s. 82-84. 5 7 Momberg, R, Beyond the Risk: Swaps, Financial Crisis and Change of Circumstances. Comparative Case Note. Supreme Court of Portugal — 10.10.2013, European Review of Private Law, 1–2015, s. 83 och 151. 5 8 Se kommentar av rättsfallet av Hellner, J, Jämkning av långvariga avtal m.m., JT 1994–95 s. 137 ff. 59 Se Hellner, J och Ramberg, J, Speciell avtalsrätt I, Köprätt, 2 uppl., Stockholm, 1991, s. 131 och s. 148. 60 Se Cass. (Belge) 19 juin 2009, nr. C.07.0289.N, Arr. Cass. 2009 nr. 422. 61 Se Dewez, J, Ramberg, C, Momberg Uribe, R, Cabrillac, R och San Miguel Pradera L.P, The Duty to Renegotiate an International Sales Contract under CISG in Cas e of Hardship and the Use of the Unidroit Principles, European Review of Private Law, 1–2011, s. 101–154. 62 June 2014 Supplement The ACT Borrower’s Guide to LMA Loan Documentation for Investment Grade Borrowers, Slaughter and May, 2014, s. 5, tillgänglig via www.slaughter andmay.com och www.treasurers.org. 63 Om möjlighet att jämka avtal mellan kommersiella parter med beaktande av normalt risktagande se prop. 1975/76:81 s. 120.s. 363