1.Strömholm definierar ”prejudikat” som ”rättstillämpning, som i det givna systemet principiellt accepteras som förebildlig för senare avgöranden”. Detta påminner om hur Black's Law Dictionary definierar begreppet ”precedent”: ”A decided case that furnishes a basis for determining later cases involving similar facts or issues.”s. 762
2.Högsta domstolens prejudikat syftar till att vara till ledning för rättstillämpningen. Högsta domstolen kan bevilja s.k. prejudikatdispens om det behövs för att förstärka tidigare praxis eller för att annars klarlägga rättsläget. Man kan även i vissa fall tala om att Högsta domstolen agerar rättsskapande. En grundläggande utgångspunkt om varför domstolarna använder sig av prejudikat som rättskälla är för att lika fall ska behandlas lika. Eller i vart fall att liknande fall ska behandlas liknande. Historiskt sett har prejudikat fått sitt genomslag som rättskälla i svensk rätt mycket sent. Högsta domstolens ordförande ansåg t.ex. så sent som 1962 att Högsta domstolens avgöranden inte främst var till för ”prejudikatssökande jurister”.s. 762
3.Numera råder det dock inget tvivel om att avgöranden från Högsta domstolen kan få betydelse för mer än den konkreta tvisten som prövas. Det framgår av möjligheten till prejudikatdispens i rättegångsbalken (1942:740; RB) 54 kap. 10 § och att man från tingsrätten kan hänskjuta (”hissa”) en specifik prejudikatfråga i målet till Högsta domstolen enligt RB 56 kap. 13 §. Av RB 3 kap. 6 § framgår vidare att om en domstol i en dom eller ett beslut kan komma att avvika från en rättsgrundsats eller lagtolkning som förut varit antagen av domstolen kan saken avgöras i plenum. Det finns dock inget tvång att gå till plenum för att ändra rättsläget.s. 763
4.Den traditionella uppfattningen är att prejudikat har betydelse genom tyngden av de skäl som anförs till motiveringen för domslutet. Ett prejudikats ”värde” brukar förenklat beskrivas i termer av att frågan avgjorts in pleno eller inte, huruvida det var enhälligt avdömt eller om det fanns en eller flera skiljaktiga meningar. I praktiken är det dock som Hjerner skriver: ”Det visar sig sålunda även här att det icke är rättsfallet självt eller vad ledamöterna i domstolen avse med sin dom som avgör huruvida rättsfallet skall bli prejudicerande eller icke. Det är de som komma efter som genom att uppmärksamma fallet, kommentera det, analogisera det eller särskilja det, gilla eller ogilla det samt följa eller avvika från det som ge rättsfallet dess prejudikatvärde.”s. 763
5.I svensk rätt gäller inte någon formell eller absolut prejudikatbundenhet. Den är dock informell i det att Justitieombudsmannen kan kritisera om domstolen inte har beaktat relevant praxis. Vidare är prejudikatbundenheten relativ i det att det är arbetsbesparande och rationellt att godta Högsta domstolens avgöranden (det är helt enkelt onödigt att uppfinna hjulet på nytt), att Högsta domstolen besitter en högtstående kompetens i rättstillämpningsfrågor och att om domstolarna inte är lojala mot prejudikaten kan de förvänta sig att domen ändras i högre instans. Man kan därför tala om att den svenska prejudikatbundenheten är persuasiv istället för auktorativ.s. 763
6.I fråga om prejudikatbundenheten gentemot EU-domstolens och Europadomstolens avgöranden förhåller sig saken dock annorlunda. Det svenska EU-medlemskapet stadgas i RF 1 kap. 10 § vars första mening lyder: ”Sverige är medlem i Europeiska unionen.” Medlemskapet innebär att Sverige är underkastat Unionsrätten, se t.ex. artikel 1 och ingressen till EU-fördraget. EU-domstolen har genom målen van Gend en Loos och Costa mot ENEL slagit fast att EU-rätten är en ny, helt egen, rättsordning som har företräde framför nationella lagar. EU-domstolen menar även att EU-rätten till och med har företräde framför nationella grundlagar i målen Internationale Handelsgesellschaft och i Simmenthal. EU-domstolens synsätt att den är den slutliga uttolkaren av EU-fördragen slog igenom i och med målet Parti Ecologiste ”Les Verts”. Genom detta måste de svenska domstolarna, inklusive de högsta dömande instanserna, följa EU-domstolens praxis.s. 764
7.En dom från Europadomstolen är formellt sett enbart bindande för svarandestaten. Domstolarna gör dock givetvis klokt i att beakta även domar mot andra stater för att se hur man gör för att undvika en framtida fällning. Genom målet Kudla mot Polen har Europadomstolen etablerat en subsidiaritetsprincip grundad på artiklarna 1, 13 och 35, innebärandes att det ankommer på konventionsstaterna att redan i det nationella rättssystemet pröva de överträdelser av Europakonventionen som påstås ha ägt rum. Högsta domstolen har tagit denna subsidiaritetsprincip på allvar genom en rad avgöranden och menar numera till och med att Europakonventionens praxis utgör en lägsta nivå för fri- och rättighetsskyddet i Sverige, jfr NJA 2012 s. 1038 I, p. 15. Det innebär således en prejudikatbundenhet för svenska domstolar att följa Europadomstolens praxis.s. 764