Stycket

20.Det kan finnas anledning att understryka att beviskravet i fråga om uppsåt är detsamma som när det gäller andra brottsförutsättningar. Det ska alltså vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har haft uppsåt för att hen ska kunna dömas för uppsåtligt brott. Det kan skönjas en tendens att domstolarna inte alltid upprätthåller detta höga beviskrav vid bedömningen av uppsåtsfrågan. Detta gäller särskilt vid prövningen av om den tilltalade hade likgiltighetsuppsåt. Under senare tid har HD uppehållit sig vid frågan bl.a. i ”rusdomen”, NJA 2011 s. 563 (se p. 7–13) och ”samurajsvärdet”, NJA 2012 s. 45 (se p. 9–13).s. 388