Stycket

3.I avgörandet NJA 2007 s. 805 (I) behandlades situationen att en utomstående chattade på ett sätt som innebar hets mot folkgrupp. Fråga uppkom om tjänsteleverantören (av allt att döma en privatperson) hade varit skyldig att ta bort inlägget. Två grunder anfördes för straffansvar och båda utgick från att tjänsteleverantören inte hade tagit bort det olagliga meddelandet. Det kunde ha rört sig om medverkan till huvudmannens brott, brottsbalken 23:4, eller så kunde det underlåtna borttagandet betraktas som gärningsmannaskap. 3.3.2 Tjänsteleverantören som gärningsman vid olaga hot Det ska föreligga en otillåten gärning i det enskilda fallet. När det gäller olaga hot krävs alltså att tjänsteleverantören ”hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom”, brottsbalken 4:5. Hot om brottslig gärning ska kunna uppfattas som ett påstående om att brottet kommer att utföras. Det behöver inte vara uttryckligt utan kan också vara indirekt, t.ex. ”jag vet var du bor”, även om det då också måste finnas andra omständigheter som visar att det verkligen rör sig om en otillåten gärning. Det ska vidare röra sig om våld som inte är ringa på person eller egendom. Det krävs i princip inte att hotet inger allvarlig fruktan hos mottagaren i det enskilda fallet. Det räcker att hotet typiskt sett är ägnat att göra mottagaren rädd. Att gärningsmannen inte avser att fullfölja hotet kan påverka påföljdsbestämningen. Om mottagaren de facto inte blir rädd kan det vara så att rekvisitet inte är uppfyllt även om hotets form skulle tala för det.s. 304