1.Innan jag går över till de avgöranden i vilka HD talat om straffmätningsvärde finns det dock anledning att något beröra ett par tidigare avgöranden i vilka frågan om i vilken ordning ungdom och/eller billighetsskäl ska beaktas vid påföljdsvalet har aktualiserats.s. 179
2.NJA 2000 s. 314 gällde åtal mot en 20-åring. Frågan i målet var om han skulle dömas till fängelse eller om det fanns förutsättningar för en inte frihetsberövande påföljd.s. 179
3.Som utgångspunkt för påföljdsvalet hänvisade HD till den presumtion för fängelse som i rättspraxis (”i anslutning till ett uttalande i lagens förarbeten”) ansetts föreligga för brottslighet med ett straffvärde som motsvarar eller överstiger ett års fängelse.s. 179
4.I ett första steg gör HD därefter en straffvärdebedömning (med beaktande av brottslighetens samband med den tilltalades ”personlighetsmässiga omognad”) som utmynnar i att straffvärdet inte kan anses vara lägre än ett års fängelse och att en presumtion för fängelse därför ”i och för sig får anses föreligga”.s. 179
5.I ett andra steg övergår HD därefter till frågan i vad mån presumtionen påverkas av bestämmelsen i 30 kap. 5 § andra stycket BrB om att det krävs särskilda skäl med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars för att döma till fängelse för brott som begåtts av den som fyllt arton år men inte 21 år. HD framhåller här att bestämmelsen i 29 kap. 7 § om hänsyn till åldern vid straffmätning (till vilken det inte hänvisas i 30 kap.) är uttryck för samma slags restriktivitet som ligger till grund för de allmänna begränsningarna av användning av fängelsestraff i 30 kap. 5 § och finner det mot den bakgrunden naturligt att presumtionen för fängelse vid straffvärden om ett år eller däröver inte kan anses tillämplig i de fall som straffet skulle bestämmas till under ett år med tillämpning av 29 kap. 7 §. Fråga är alltså närmast om en generell justering av presumtionsnivån med hänsyn till ålder.s. 179
6.Då redan det andra steget innebar att det inte fanns någon presumtion för fängelse saknades anledning att i ett tredje steg gå vidare i påföljdsvalsdelen med en prövning av billighetsskäl och andra skäl mot ett fängelsestraff.s. 179
7.I NJA 2008 s. 359 gjorde HD återigen i ett första steg en straffvärdebedömning enligt vilken straffvärdet inte endast motsvarade ett års fängelse utan i viss mån översteg detta.s. 180
8.I ett andra steg (under rubriken Föreligger en presumtion för fängelse?) bedömde HD betydelsen av det förhållandet att en del av de aktuella brotten hade begåtts innan de tilltalade fyllt 21 år. Även med beaktande av 29 kap. 7 § BrB ansågs emellertid en presumtion för fängelse föreligga.s. 180
9.I ett tredje steg behandlade HD därefter betydelsen av skälen för en lindrigare påföljd än fängelse (alltså sådana skäl som kan bryta presumtionen). Bland dessa skäl ingick billighetsskälen enligt 29 kap. 5 § BrB.s. 180