Inställningen har kommit till direkt uttryck i Stefan Lindskogs särskilda yttrande i NJA 2012 s. 535.
Hänvisas från p. 3 (s. 431)
3.Det är inte så konstigt att frågan nu kommit upp i rättspraxis — man kunde snarare ha väntat ersättningskrav på denna grund långt tidigare, sedan HD slagit fast att överträdelse av Europakonventionen kunde leda till skadestånd, t.o.m. för ideell skada. Frågan har legat nära till hands, varför en överträdelse av regeringsformens regler — som ändå ger uttryck för vad vi i Sverige anser som fundamentala rättsprinciper — skulle bedömas med större överseende än brott mot Europakonventionen. Det kan ha verkat naturligt att föra samma resonemang i båda fallen. Visserligen brukar en så genomgripande ändring i gällande rätt normalt kräva lagstiftning; när det gäller Europakonventionen har ett förslag till nya regler i skadeståndslagen lagts fram (se SOU 2010:87). Men i det fallet hade HD inga sådana hämningar utan hade redan långt innan förslaget tillkom ändrat sin praxis, med omfattande skadeståndsrättsliga konsekvenser. De senaste åren tycks man rentav ha sett som domstolens uppgift att ingripa när inte lagstiftaren visat önskvärd aktivitet på ett rättsområde. — Att juristerna inom Regeringskansliet tänker sig för innan man startar en lagstiftning av denna räckvidd är dock inte så anmärkningsvärt. 2. De nya avgörandena gällde överträdelse av två olika regler i RF: om rätten till svenskt medborgarskap (2 kap. 7 § 2 st.) och om egendomsskyddet (tidigare 2 kap. 18 §, sedan 2010 15 §).s. 431