Förutom till de i löptexten nämnda avgörandena kan hänvisas till NJA 2003 s. 567 där HD uttalar följande: ”Att domstol i princip endast får döma för sådana gärningsmoment som angetts i gärningsbeskrivningen sammanhänger med den grundläggande rättighet som en tilltalad har att i detalj underrättas om innebörden av och grunden för anklagelser som riktas mot honom (jfr artikel 6.3 a i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna). En gärningsbeskrivning är dock av naturliga skäl ofta kortfattad och behöver ibland tolkas bl.a. i belysning av hur åklagaren eller målsäganden i övrigt för sin talan. Av betydelse i detta avseende är även den skyldighet som domstolen har att utöva processledning när det råder oklarhet om den närmare innebörden av en talan. Som Europadomstolen framhållit i olika sammanhang får en helhetsbedömning göras av om rätten att underrättas om anklagelser tillgodosetts i enskilda fall varvid gärningsbeskrivningens utformning är en av de faktorer som är av betydelse.” Se även NJA 2006 s. 467 som behandlas nedan under artikel 10.
Hänvisas från p. 21 (s. 376)
21.Frågan om innebörden av rätten enligt artikel 6.3 a för den som blivit anklagad för brott att ”i detalj underrättas om innebörden och grunden för anklagelsen mot honom” har aktualiserats i några mål. I NJA 2003 s. 486 meddelade HD s.k. prejudikatsfrågedispens (54 kap. 11 § första stycket rättegångsbalken) beträffande frågan om hovrätten ”till grund för sin bedömning av om ett våldtäktsbrott varit att anse som grovt kunnat lägga andra försvårande omständigheter än dem som den tilltalades motparter åberopat som gärningsbeskrivning”.s. 376