Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag s. 93. 1 0 Det är som antytts inte helt givet att denna etikettering är den mest adekvata och om så ej skulle vara fallet kan det finnas anledning att ompröva även den formella kvalificeringen av fusion som universalsuccession. Detta torde i och för sig ha mindre betydelse, eftersom fusion och delning är underkastade en omfattande detaljreglering i aktiebolagslagen, vilken i praktiken innehåller lösningar på de flesta — om än inte alla — upptänkliga frågor. 11 Se Lennander, G, Återvinning i konkurs, 3 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm 2004, s. 141. 12 Se Prop. 1986/87:90 s. 215, Lennander, Återvinning i konkurs s. 143–145, Göranson, U, Återvinning utom konkurs, Iustus Förlag, Uppsala 1989, s. 271, Rodhe, K, Handbok i sakrätt, Norstedts, Stockholm 1985, § 21 vid not 31, Lejman, Bidrag till läran om återvinning i konkurs, Uppsala 1939, s. 146 ff., särskilt s. 155. Se även SOU 1970:75 s. 160 med not 8 och Prop. 1975:6 s. 205. 1 3 Se Prop. 1986/87:90 s. 215. Se också Lennander, Återvinning i konkurs s. 141– 143. 14 Se t.ex. Ussing, H, Aftaler paa Formuerettens Omraade, 2 uppl., G E C Gads forlag, Köpenhamn 1945, § 11.III. 15 Ett motsvarande problem finns inom förutsättningsläran, där användningen av termen ”förutsättning” förbluffande ofta missförståtts på det sättet att fråga skulle behöva vara om ett ”medvetet antagande”, trots att det borde vara uppenbart att rättshandlingar nog så ofta grundas på omedvetna premisser (och att dessa för övrigt är oerhört många fler än de medvetna). 16 För det anförda, se SOU 1970:75 s. 160 med not 8. 17 För detta och det följande, se Lennander, Återvinning i konkurs s. 143–145. 1 8 Se Göranson, Återvinning utom konkurs s. 272 f. 19 Se Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag s. 95–99 med hänvisningar till annan litteratur. Se vidare nästa avsnitt. 2 0 Se Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag s. 99, men jfr Lindskog, S, Aktiebolagslagen. 12:e och 13:e kapitlet. Kapitalskydd och likvidation, Juristförlaget, Stockholm 1995, s. 50. 21 Se också Prop. 2004/05:85 s. 747. 22 Se Prop. 2004/05:85 s. 747 för detta och det följande. 23 Se till exempel Prop. 2004/05:85 s. 747. 2 4 Se i rättspraxis NJA 1920 s. 231. 25 Se NJA 1995 s. 742. 26 Se NJA 1976 s. 618. 27 Se NJA 1951 s. 6 I, NJA 1951 s. 6 II, NJA 1966 s. 475, NJA 1990 s. 343 och NJA 1997 s. 418. 28 Se NJA 1999 s. 426. 29 Se i ämnet bl.a. Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag s. 95 ff., Lindskog, Aktiebolagslagen s. 50 och Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier — särskilt kapitalskyddet, Juristförlaget, Stockholm 1994, s. 59 not 66. 3 0 Kursiveringen är gjord här. 31 Se Prop. 2004/05:85 s. 748. 3 2 Ordet ”inte” saknas i propositionen, men det måste antas vara ett rent korrekturfel. 33 Prop. 2004/05:85 s. 371. 34 Prop. 2004/05:85 s. 371. 3 5 Frågan om rättsverkningarna av en fusion eller delning är en helt annan och mera svårbedömd fråga. Se härom min artikel Civilrättsliga rättsverkningar av fusion och delning, Blendow Lexnova Expertkommentar — Affärsjuridik, maj 2012. 36 Prop. 2004/05:85 s. 371. 3 7 Vissa indikationer på att ett subjektivt rekvisit skulle kunna gälla finns i äldre praxis; se således NJA 1980 s. 311 (s. 316) och NJA 1990 s. 343 (s. 350). 38 Det är vanligt att man talar om ”dåliga affärer” i allmänhet och vikten av att skilja sådana från utdelning. En affär kan vara dålig av många olika skäl och de flesta av dessa har inte att göra med någon diskrepans mellan värdet på parternas prestationer. 3 9 Prop. 2004/05:85 s. 371. 40 Talet om att man skulle pröva ”om en värdeöverföring har varit åsyftad från bolagets sida” är ett illustrativt exempel. Som redan har utvecklats ovan innefattar begreppet värdeöverföring i sig att en överföring av värden har ägt rum, vilken inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. När man således har konstaterat att en värdeöverföring har ägt rum finns det alltså inte längre något skäl att fråga sig om värdeöverföringen är av affärsmässig karaktär. Den frågan måste redan vara avgjord för att man skall kunna konstatera att en värdeöverföring föreligger. 4 1 Prop. 2004/05:85 s. 372. 4 2 Se Prop. 2004/05:85 s. 1416. 43 Se Prop. 2004/05:85 s. 372. 4 4 Detta utvecklas närmare i min Praktisk juridisk metod, 6 uppl., I.B.A. Institutet för Bank- och Affärsjuridik, Uppsala 2010, s. 83 f. 4 5 Se härom Lehrberg, B, Praktisk juridisk metod s. 88–90. 4 6 Se NJA II 1915 nr 5 s. 232. Se också Almén, T, Eklund, R, Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, 9 uppl., Norstedts, Stockholm 1968, s. 97. 47 Se Grönfors, K, Avtalslagen, 3 uppl., Norstedts, Stockholm 1995, s. 139 f. samt NJA II 1915 nr 5 s. 233 och Almén, Eklund, Lagen om avtal s. 99. 4 8 Prop. 2004/05:85 s. 748. 49 Prop. 2004/05:85 s. 748. 50 Prop. 2004/05:85 s. 748. 51 Prop. 2004/05:85 s. 748. 5 2 Prop. 2004/05:85 s. 748. 53 Prop. 2004/05:85 s. 748. 54 Prop. 2004/05:85 s. 748. 5 5 Prop. 2004/05:85 s. 748. 5 6 Jfr NJA 1958 s. 186. 5 7 Se närmare Lehrberg, B, Avtalsrättens grundelement, 2 uppl., I.B.A. Institutet för Bank- och Affärsjuridik, Uppsala 2006, s. 111 f. 5 8 Se Lehrberg, B, Avtalsrättens grundelement s. 94–96.
Hänvisas från p. 2 (s. 542)
2.Anslutningen till bokföringsreglerna möjliggör att kretsen av relevanta företeelser, som omfattas av värdeöverföringsbegreppet, kan definieras i anslutning till redovisningslagstiftningen. Således uppges i förarbetena att begreppet affärshändelse omfattar ”alla förändringar i storleken och sammansättningen av bolagets förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomsten av fordringar eller skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat (jfr 1 kap. 2 § första stycket 7 bokföringslagen [1999:1078])”. Den praktiska betydelsen av hänvisningen till begreppet ”affärshändelse” i bokföringslagen — om den nu inte som Jan Andersson varit inne på helt skall anses sakna egen substans — är möjligen att endast sådana händelser som kan och enligt bokföringslagen skall bokföras kan bli att betrakta som värdeöverföringar. Jan Andersson avfärdar denna tolkning med hänvisning till att det i propositionen står, att det inte har någon avgörande betydelse för om en affärshändelse skall anses som en värdeöverföring, vilka effekter den får på bolagets redovisning. Detta motivuttalande avser emellertid inte rekvisitet affärshändelse, utan rekvisitet förmögenhetsminskning, och har därför antagligen inte någon avgörande betydelse i det här aktuella sammanhanget. Det är emellertid även av andra skäl tveksamt om en sådan tolkning låter sig upprätthållas vid bestämmelsens tillämpning.s. 542