Se Prop. 2004/05:85 s. 395 och NJA 1990 s. 343.
Hänvisas från p. 4 (s. 538)
1.Det enhetliga aktiebolagsrättsliga värdeöverföringsbegreppet var som sådant en av de mera vällyckade nyheterna i 2005 års aktiebolagslag. Det omfattar enligt 17:1 första stycket vinstutdelning (punkt 1), förvärv av egna aktier (med undantag för sådana som är tillåtna enligt bestämmelserna i 19:5) (punkt 2), minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna (punkt 3), och vad som traditionellt kallats ”förtäckt vinstutdelning”, men som i anslutning till den nya aktiebolagslagens terminologi kanske hellre bör kallas förtäckt värdeöverföring (punkt 4). Detta begrepp kan sägas ha fått sin definition genom 17:1 första stycket punkt 4 i 2005 års lag, enligt vilken värdeöverföringsbegreppet omfattar även ”annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget”. Att jag väljer att tala om förtäckt ”värdeöverföring” i stället för ”vinstutdelning” utgör endast ett uttryck för ett erkännande av terminologin i 2005 års lag. Det finns knappast några avgörande invändningar mot att i stället tala om förtäckt vinstutdelning. De värdeöverföringar som det här är fråga om kvalificerar sig nämligen inte inom någon av de kategorier som nämns i 17:1 första stycket punkt 1–3. Deras tillåtlighet kommer därför enligt den så kallade ”in dubioprincipen”, som innebär att tillåtligheten av en värdeöverföring som inte uppfyller kraven enligt något annat regelsystem prövas enligt vinstutdelningsreglerna, att bedömas enligt dessa. Därför är det också försvarligt att tala om förtäckt vinstutdelning.s. 537
2.En fördel med definitionen i 17:1 första stycket punkt 4 är att den tydliggör att det inte är nödvändigt att värdeöverföringen är förtäckt i betydelsen ”dold”, så länge fråga är om en ”affärshändelse”. Eftersom det motsvarande äldre begreppet ”förtäckt vinstutdelning” inte på samma sätt definierades i lagen (eller i rättspraxis) diskuterades ibland frågan om detta var begränsat till att omfatta vinstutdelning som var dold, vanligen i den bemärkelsen att den var inbakad som en del i en transaktion som formellt framstod som affärsmässig (försäljning till underpris, köp till överpris etc.). Denna diskussion kan alltså numera lämnas därhän.s. 538
3.En annan nyhet i 2005 års definition av begreppet förtäckt värdeöverföring är att lagen inte gör någon skillnad mellan värdeöverföringar till utomstående och sådana till aktieägare. Definitionen omfattar till skillnad från äldre lag även överföringar till utomstående. Denna fråga diskuterades mycket under den äldre aktiebolagslagens tid, men även denna diskussion kan nu lämnas därhän. En annan sak är att bedömningen i olika hänseenden kan komma att påverkas av vem mottagaren av en värdeöverföring är och vilken relation denne har till bolaget.s. 538
4.Bevisbördan för att en värdeöverföring har ägt rum brukar traditionellt antas vila på bolaget i egenskap av den part som gör gällande överföringen och någon ändring var inte avsedd i 2005 års lag. Att bolaget har bevisbördan är dock en sanning med viss modifikation, eftersom bevisbördan för olika sakomständigheter i praktiken måste fördelas mellan parterna med hänsyn till bland annat vilken part som har bäst förutsättningar att säkra och föra bevisning rörande omständigheten i fråga.s. 538
5.Detta sammanhänger delvis med att rekvisitet ”värdeöverföring”, såsom det utformats i 17:1 första stycket punkt 4 aktiebolagslagen, inte är något enhetligt rekvisit. I stället finns egentligen fyra olika rekvisit; affärshändelse, förmögenhetsminskning, orsakssamband och rent affärsmässig karaktär för bolaget. Till detta kommer att åtminstone begreppet ”rent affärsmässig karaktär för bolaget” utgör ett så kallat komplext rättsfaktum, vilket komplicerar bedömningen när det gäller vilka omständigheter som är rättsfakta respektive bevisfakta i olika situationer.s. 538
6.I det följande skall just definitionen av begreppet ”förtäckt värdeöverföring” i 17:1 första stycket punkt 4 göras till föremål för en närmare analys.s. 538
7.Först skall dock översiktligt diskuteras hur värdeöverföringsbegreppet systematiskt passar in i det aktiebolagsrättsliga regelsystemet. Dessutom skall något sägas om de tre föregående rekvisiten.s. 539