1.Hör principen om obehörig vinst till gällande rätt i Sverige? Svaret är självklart jakande. I ett flertal fall har Högsta domstolen under senare tid explicit behandlat obehörig vinst-principen som den behandlar andra allmänna rättsprinciper, en norm tillämplig under vissa särskilda omständigheter med distinkta om än kontingenta rättsföljder. Att svensk förmögenhetsrätts allmänna principer inkluderar en obehörig vinst-princip (eller möjligen flera) kan inte rimligen ifrågasättas.s. 372
2.Att obehörig vinst hör till den svenska förmögenhetsrätten säger emellertid inte något om hur stor betydelse principen har eller på vilket sätt den kan användas. En förklaring av obehörig vinst-principens (åter)inträde i svensk rätt kompliceras därvid av att obehörig vinstresonemang kan göra sig gällande på olika nivåer. Det finns olika former av obehörig vinst-argument.s. 372
3.I Jan Hellners epokgörande framställning av obehörig vinst särskiljes i den andra avdelningen — som behandlar ”Den allmänna grundsatsen om obehörig vinst” — mellan ”grundsatsens” användning som motivering (idag skulle vi kanske säga rättspolitiskt argument), vinstgrundsatsens användning som positiv rättsregel och ”vinst som grund och som omfång för ersättningsskyldighet”.s. 372
4.Att vinstargument kan förekomma i den andra av dessa tre betydelser står klart genom de HD-avgöranden som nyss refererades till. När det gäller den tredje betydelsen, att vinstargument används som grund och omfång för ersättningsskyldighet finns det åtskilliga exempel i civilrätten, t.ex. 74 § växellagen.s. 373
5.Men hur är det med den första av Hellners identifierade obehörig vinst-argument, vinstmotiveringarna? Att sådana förekommer, i olika rättskällor, är även det en truism. Vissa sådana motiveringar har givit upphov till diskussion. I NJA 1999 s. 575 anfördes principen om obehörig vinst av HD som stöd för en återkravsrätt vid misstagsbetalningar, vilket gav upphov till debatt. I andra sammanhang är obehörig vinst-motiveringarna till synes okontroversiella.s. 373
6.Ur ett teoretiskt perspektiv är obehörig vinst-motiveringarna på sätt och vis den mest intressanta aspekten av obehörig vinst-tematiken. Sådana motiveringar betraktar alltså obehörig vinst som ett rättspolitiskt argument som andra regler eller principer kan antingen stödjas på, eller ifrågasättas med stöd av.s. 373
7.Obehörig vinst-principen är särpräglad i det att dess djupare rättspolitiska fundament ligger nära den allmänna principen i den juridiska inkarnation som den brukar ta sig i den positiva rätten.s. 373
8.Ytstrukturen ligger närmare de djupare värderingarna vid obehörig vinst än vid många andra allmänna rättsprinciper. Samtidigt kan kanske denna moraliska touch framstå som avskräckande, särskilt för den generation av svenska jurister som fostrats i den skandinaviska realismens överdrivna förhoppningar om att kunna ställa upp en vattentät dikotomi mellan juridiska och andra normativa omdömen.s. 373
9.Hur det än är med den saken har två färska rättsfall tangerat detta tema. I inget av dessa fall har Högsta domstolens domskäl i någon relevant utsträckning använt obehörig vinst-principen som stöd för utgången. Det är inte i sig något konstigt — det synes inte ha funnits något behov för sådant stöd i dessa avgöranden. Men rättsfallen kan i sammanhanget av förnyat intresse för obehörig vinst-resonemang icke desto mindre ge input för utmejslandet av obehörig vinst-juridiken. Rättsfallen kommer i denna korta artikel att utgöra ett avstamp för en diskussion om hur de nyligen återuppväckta obehörig vinstresonemangen kan användas som motiveringar i svensk rätt. Ledmotivet i denna artikel är således frågan om obehörig vinst-motiveringars karaktär och när sådana motiveringar är motiverade.s. 373