Stycket

1.I AD 2010 nr 68 hade käranden, som uppenbarligen inte hade svenska som modersmål, vid Göteborgs tingsrätt väckt arbetsrättslig talan mot Göteborgs universitet. Tingsrätten fann att han trots flera förelägganden och skriftväxling inte kompletterat sin stämningsansökan med begärda klargöranden av vad han yrkade och de omständigheter och bevisning som han ville åberopa. Ansökan avvisades därför som ofullständig. Som grund för sitt överklagande till Arbetsdomstolen anförde käranden bl.a. att han vid tingsrätten fört sin talan på engelska och att hans skrifter inte översatts till svenska, vilket kan ha fått till följd att tingsrätten inte fullt ut förstått honom. Han menade också att tingsrätten för sent upplyst honom om att han hade kunnat skriva på ryska och få detta översatt till svenska. AD fastställde tingsrättens avvisningsbeslut och såvitt gällde språkfrågan anmärkte att det enligt tilllämplig bestämmelse i 33 kap. 9 § första stycket RB är rätten som avgör om det finns behov av en översättning. Då det inte fanns något som tydde på att tingsrätten missuppfattat eller inte kunnat tillgodogöra sig innehållet i kärandens skrifter ansåg AD att hans klagomål i denna del saknade betydelse. — AD:s ställningstagande är inte överraskande. Med hänsyn till de hos svenska domstolar normalt förekommande språkkunskaperna torde handlingar skrivna på begriplig engelska endast i undantagsfall behöva översättas till svenska. Se därom RH 2005:16.s. 920