1.Som vittne hördes en av de personer som enligt förundersökningen hade tillgripit bilen i Värnamo. Han berättade att han och hans medgärningsman hade träffat O som hade fått låna bilen. I samband med att vittnet hade kastat bilnycklarna till O hade han sagt att bilen var stulen. O hade inte svarat och vittnet visste inte om O hade hört vad han sade. Under förundersökningen hade vittnet uppgett att O måste ha hört detta.s. 633
2.I gärningsbeskrivningen anger åklagaren att O haft insikt om att bilen var åtkommen genom brott. Insikt innebär vetskap om förhållandet. Med hänsyn till vad vittnet berättat vid polisförhören var det begripligt att åklagaren formulerade åtalet så. Samtidigt saknas det då, enligt vad som åtminstone numera får anses gälla, utrymme för att bifalla åtalet med tillämpning av någon annan uppsåtsform: eventuellt uppsåt/likgiltighetsuppsåt.Den tilltalade måste nämligen veta vad han skall försvara sig mot. I rättsfallet har HD emellertid liksom tingsrätt och hovrätt haft uppfattningen att åklagarens precisering till direkt uppsåt/vetskap inte innebar hinder ens mot att döma för vårdslöshet. Inget tyder på att frågan om ansvar för vårdslöshet skulle ha behandlats under rättegången.s. 634
3.I rättsfallet NJA 1987 s. 194 hade den tilltalade åtalats enligt 2 § skattebrottslagen för skattebedrägeri under påstående bl.a. att han uppsåtligen hade lämnat oriktig uppgift. Frågan var om åtalet gav utrymme för att döma för vårdslös skatteuppgift. Underinstanserna ansåg att så var fallet och dömde för det sistnämnda brottet. I HD hänvisade RÅ till hälerifallet, NJA 1978 s. 291, och yrkade att hovrättens dom skulle fastställas. HD ändrade hovrättens dom och lämnade åtalet utan bifall. HD ansåg att det av gärningsbeskrivningen inte kunde utläsas något påstående om att den tilltalade hade handlat vårdslöst. För att döma för vårdslös skatteuppgift hade det därför krävts en justering av åtalet. s. 634
4.I domen gör HD — mot bakgrund av uttalandet i 1978 års fall att frågan får bedömas beträffande varje slags brottslighet för sig — en jämförelse av rekvisiten för skattebedrägeri och vårdslös skatteuppgift. Det konstateras därvid att det finns skillnader såväl i objektivt som subjektivt hänseende mellan de båda brotten. I betraktande av dessa skillnader kan det enligt domen inte generellt anses att ett åtal för skattebedrägeri i andra hand innefattar ett yrkande om ansvar för vårdslös skatteuppgift.s. 634
5.HD:s dom 1987 får bedömas som ett steg i en utveckling till det bättre efter 1978 års avgörande. HD påpekar i domen att en intolkning i åtalet av ett subjektivt rekvisit som inte uttryckligen angetts måste göras med försiktighet med hänsyn till den tilltalades berättigade krav på att veta vad domen kan komma att avse och vad hans försvar följaktligen skall gå ut på. I 1978 års fall verkar HD inte ha tänkt i de banorna. Det kan tilläggas att det i 1987 års fall inte räckte att den tilltalade hade fått tillfälle i hovrätten att bemöta de omständigheter som kunde grunda ansvar för vårdslös skatteuppgift.s. 634
6.Det är oklart i vad mån det idag finns något utrymme för att döma för oaktsamt beteende när åtalet enligt sin lydelse liksom rubricering och lagrumshänvisning tar sikte enbart på uppsåtligt handlande. Rättsläget ifråga om RB 30:3 får anses vara att frågan får lösas från fall till fall. Det finns dock såvitt jag känner till inget exempel på att HD efter 1987 har godtagit att det dömts för vårdslöshet när åtalet avsett motsvarande uppsåtliga brott. Det förefaller i allt fall uteslutet att HD idag skulle förvandla direkt uppsåt/insikt till oaktsamhet enligt HD:s metod i 1978 års fall.s. 635
7.Det borde krävas att åklagaren för det fall att han i andra hand lägger den åtalade oaktsamhet till last uttryckligen anger detta i gärningsbeskrivningen. I detta avseende borde innebörden av ett åtal aldrig behöva bli föremål för tolkningsproblem. Det är svårt att finna något som talar emot ett sådant krav som är motiverat inte bara av hänsyn till den tilltalade utan också av rent praktiska skäl. Alltför mycket möda har i rättspraxis och doktrin spillts på just detta problem.s. 635