Detta kan få betydelse ibland, se rättsfallen NJA 2005 s. 805 (som visserligen avsåg ett fall som inte omfattades av TF eller YGL) och NJA 2006 s. 467.
Hänvisas från p. 7 (s. 58)
1.För drygt tre år sedan skrev jag en artikel här i tidningen och hävdade att det var dags att slå ihop tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) till en ny teknikoberoende grundlag (En modern yttrandefrihetsgrundlag, SvJT 2007 s. 585). Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna, och i denna artikel sätter jag ett frågetecken efter rubriken. Jag förklarar senare varför.s. 57
2.Ett halvår efter artikeln fick den parlamentariskt sammansatta Yttrandefrihetskommittén direktiv med innehåll bl.a. att kommitténs arbete ska ta sikte på att finna en reglering som ger ett grundlagsskydd som i allt väsentligt motsvarar det nu gällande, ”utan att en detaljerat beskriven teknikanvändning utgör den huvudsakliga avgränsningsmetoden”. Med utgångspunkt i dessa direktiv presenterade kommittén (med mig som ordförande) i oktober 2010 ett delbetänkande, Ny yttrandefrihetsgrundlag? — Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller (SOU 2010:68).s. 57
3.I den här artikeln diskuterar jag vad kommitténs uppdrag egentligen handlar om, vad modellerna innehåller, vad som står på spel och vad som nu bör ske. Varför eftersträvar regeringen över huvud taget en teknikoberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten? Och varför är motståndet så stort? För det är verkligen stort, eller har åtminstone varit. När jag skrev en debattartikel i DN i augusti 2007 under den något provocerande rubriken ”Skrota tryckfrihetsförordningen” (formulerad av DN Debatt men utan att jag hade anledning att invända), gjorde åtskilliga ledarsidor (bl.a. DN:s) i ganska skarpa ordalag sin uppfattning klar: något sådant projekt borde inte sjösättas.s. 57
4.Alltsedan slutet av 1960-talet har det funnits en misstänksamhet från framför allt de tryckta medierna och deras företrädare att ”politikerna” vill åstadkomma försämringar i tryckfriheten. Än i dag förfäktar flera debattörer teorin att regeringen vill försämra tryck- och yttrandefriheten utan att tala öppet om det. Jag kan inte gå i god för regeringar eller andra politiker på 60-, 70-, 80- eller 90-talen. Men under den tid som jag har arbetat med tryck- och yttrandefrihetsfrågor (från år 2001) har jag inte träffat på någon politiker som kunnat misstänkas ha en dold yttrandefrihetsfientlig agenda.s. 58
5.Inriktningen på Yttrandefrihetskommitténs arbete är klar: tryckoch yttrandefriheten ska bevaras i allt väsentligt intakt. Om inte detta går att åstadkomma bör de nuvarande grundlagarna behållas, det är alla i kommittén ense om.s. 58
6.Frågan om teknikoberoende eller inte är i huvudsak rent juridisk och innehåller ganska få spörsmål av rättspolitisk eller annars substantiell art. Yttrandefrihetskommittén har dock därutöver i uppgift att tackla även några substansfrågor. De viktigaste är om vi i Sverige bör förbättra skyddet för privatlivet på yttrandefrihetens bekostnad och om vi bör vara mer öppna än i dag för att ge andra länder rättslig hjälp — i form av t.ex. tvångsmedel och bevisupptagning — på tryckoch yttrandefrihetsområdet.s. 58
7.Innan jag går vidare vill jag påminna om att yttrandefriheten skyddas också i regeringsformen, i 2 kap. 1 § första stycket 1. Detta skydd gäller för alla sådana yttranden som inte har det särskilt starka skydd som stadgas i TF och YGL, exempelvis yttranden på en teater, i en demonstration, på en konstutställning eller i ett politiskt tal utan inblandning av medier. Vidare skyddas yttrandefriheten genom artikel 10 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som gäller som svensk lag sedan den 1 januari 1995. Artikel 10 gäller även för de yttranden som TF och YGL omfattar. Slutligen skyddas yttrandefriheten numera också genom EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 11.s. 58