4 · Hur bör ett material om domaretik se ut?

1.I Sverige är den rättsliga normgivningen när det gäller domares arbetsuppgifter mycket mer detaljerad än när det gäller många andra yrkesgrupper verksamma i det allmännas tjänst eller i samhället i övrigt. När det gäller domstolarnas organisation och domarnas ställning finns också tendensen att i viss ökad utsträckning nu reglera den på högre normnivå. Samtidigt finns en vilja att inte detaljstyra domstolarna, vilket har haft stor betydelse för senare års omorganisering och ledning av domstolarnas inre arbete.s. 519

2.Domare i Sverige är inte bara i hög grad normstyrda i sitt arbete. De är också som andra offentliga tjänstemän föremål för tillsyn av organ utanför domstolarna såsom JO och JK. Denna tillsyn inrymmer både straffrättsligt och disciplinärt ansvar. Den kritik som domare kan utsättas för inom ramen av tillsyn sker även den i offentlighetens ljus. Denna tillsyn är till sin natur rättslig och den rör inte domaren utanför tjänsten. Denna ordning ska inte vidare diskuteras eller ifrågasättas här.s. 520

3.I många av de länder där domaretiska riktlinjer har utvecklats är däremot förhållandena helt andra. Domarna exponeras mindre för offentligheten och tillsynsfrågorna hanteras internt inom domstolsväsendet eller i särskilda Judicial Councils vanligen med domarkåren i majoritet. Utrymmet för straffrättsligt tjänsteansvar för domare är då mycket begränsat. Domarnas immunitet ger ett skydd mot omvärlden. Codes of Conduct får i sådana länder en särskild betydelse inom ramen för den ofta interna tillsynen över domare.s. 520

4.Perspektivet på frågan måste hos oss mot denna bakgrund bli ett annat. Här måste utgångspunkten vara att domaretik är domarnas egen fråga. Statsmakterna, inklusive Domstolsverket och domstolarna som myndigheter betraktade, har inte något ansvar för innehållet i domaretiken och bör inte ha det. Tillsyn med bl.a. disciplinansvar är en sak och domaretik något annat.s. 520

5.Frågor om domares oavhängighet samt opartiskhet och likabehandling, om deras uppträdande och bemötande samt kompetens och effektivitet har dock både en rättslig och en etisk dimension. Dessa går ofta i varandra och kan då inte hållas isär. Detta illustreras väl av institutet jäv som är av både rättslig och etisk natur. Domaretik kan inte avgränsas från juridiken.s. 520

6.I själva verket kan det ofta ligga en fördel i att föra den domaretiska diskussionen utifrån ljuset av den rättsliga regleringen, särskilt när det handlar om domarens verksamhet i rättstillämpningen och i domstolen i övrigt. När det däremot handlar om frågor kring en domares verksamhet och uppträdande utanför tjänsten så dominerar vanligen de överväganden som är av rent etisk natur.s. 520

7.I vårt arbete stod rätt tidigt klart att Bangaloredokumentet kunde ge en hel del inspiration. Det gäller just formuleringen av några grundläggande värden. Däremot framstod efter hand metoden, som där används, att sedan slå fast en hel del detaljerade regler eller riktlinjer med kommentarer som mer tveksam. Att direkt implementera huvuddelen av dessa regler i ett svensk dokument om domaretik bedömde vi inte vara lämpligt. Vi kunde också ta del av det 2010 i Norge antagna dokumentet ”Etiske prinsipper for dommeratferd” som består av 15 punkter. Inte heller det fann vi lämpligt att lägga som utgångspunkt för ett svenskt dokument i ämnet.s. 520

8.I stället inspirerades vi av ett angreppssätt som valts av domare från vad som kan kallas gränslandet mellan Tyskland och Norden, dvs. det nordligaste tyska förbundslandet, Schleswig-Holstein. Där hade en arbetsgrupp av domare 2007 utarbetat en rätt kort och handfast frågelista kring domaretiska problem av både principiell och praktisk natur. Detta mera öppna och sökande anslag framstod som sympatiskt och modernt.s. 521

9.Vårt arbete har lett fram till de dokument som nu skickats ut. Det är här inte fråga om några egentliga riktlinjer. Under arbetets gång har vi i stället kommit fram till den gemensamma slutsatsen att det i stället framstår som lämpligare att formulera dels några kortfattade allmänna grundsatser, dels domaretiska frågor till grund för diskussion och reflexion. Det som är viktigast med ett material om domaretik är att ge inspiration till domaren att själv aktivt ställa sig frågor, fundera kring dem, diskutera med kollegor och vid behov själv ta ställning. Detta ger ett bättre anslag än ett dokument som innehåller de redan formulerade svaren. Vi vet att sådana dokument med färdiga svar ibland tyvärr blir något av ”hyllvärmare”. Den som vill fördjupa sig i ett bakgrundsmaterial kan ta del av det utförligare dokumentet ”Domaretik — ett diskussionsunderlag”.s. 521

10.Valet av en mer öppen struktur kan göra det lättare att hålla dokumentet långsiktigt levande. Det kan efter hand kompletteras och justeras när nya frågor uppkommer eller förhållandena på annat sätt ändras.s. 521