Stycket

2.Offentlighetsprincipens möjligheter att överleva ett medlemskap var kanske den fråga som väckte mest debatt inför inträdet i EU. Kanske berodde det på att det var en fråga som journalistkåren direkt kunde relatera till. 15 år senare kan man väl konstatera att en del av farhågorna var överdrivna. Så här långt tycks inte medlemskapet lett till någon större utökning av begränsningarna av offentligheten, i varje fall inte i praktiken. Ett exempel på en situation där offentligheten begränsats med stöd av regler som anknyter till EUmedlemskapet är utgången i RÅ 2007 ref 45. Tillgång till allmänna handlingar vägrades där med hänvisning till dåvarande sekretesslagens regler om absolut sekretess i fall där sekretess förelåg i hemlandet (Nederländerna). En annan tillämplig regel, utan koppling till EU, gav ett visst skydd för uppgifter som kunde skada enskildas ekonomiska intressen, men det är osäkert om denna lett till samma bedömning. Mitt intryck efter en kort genomgång av senare års rättspraxis på området är att offentlighetsprincipen klarat inträdet i EU förhållandevis bra och att det inte ännu är fråga om att denna princip skulle vara hotad på något mera påtagligt sätt.s. 378