Se Lambertz s. 69 f. 1 1 Se NJA 2007 s. 805 II. 12 Även viss rättspraxis har kommit som explicit stödjer sig på denna artikel, se C209/09, DEB v Tyskland, 22 december 2010. 13 Dvs. kräva att nationella ordningar som hindrar rörligheten undanröjs.
Hänvisas från p. 4 (s. 379)
4.Vad är då problemet med EU i detta sammanhang? Vanligtvis är det EU-rättens starkare integritetsskydd som lyfts fram som det hotfulla visavi TF och YGL. Tanken är att det tryckfrihetsrättsliga systemet inte innefattar tillräckligt goda skyddsmekanismer för skydd av privatliv och personlig integritet; det saknas straffbestämmelser i brottskatalogen, preskriptionstiderna gör brott svåra att beivra och ensamansvaret och meddelarfriheten begränsar kretsen av ansvariga på ett påtagligt sätt. Om svenska argument som pressens självreglering och vår långa tryckfrihetsrättsliga tradition kan vinna gehör i EUdomstolen är osäkert.s. 379