Stycket

21.Ännu ett avgörande, NJA 2008 s. 990, gällde ansvar för kommun enligt 3 kap. 2 § SkL, dock utan att Europakonventionen komplicerade bedömningen. Kommunen hade här fattat ett felaktigt beslut att tillsätta en lärare — alltså vid myndighetsutövning. I ett liknande fall, NJA 1985 s. 360, hade skadeståndstalan grundad på en diskutabel meritprövning ogillats, varvid HD framhållit att för skadestånd i detta läge krävdes ett markant avsteg från allmänt vedertagna principer eller att beslutet grundats på ovidkommande omständigheter. På den tiden gällde emellertid statlig reglering för dessa tjänstetillsättningar. I 2008 års fall hade en skolvärdinna som inte var behörig som textillärarinna fått tjänsten fast den söktes av behörig person. Kammarrätten fann beslutet strida mot skollagen och upphävde det; undantag från kravet på behöriga lärare får ske bara om sådan inte fanns att tillgå eller på grund av särskilda skäl med hänsyn till eleverna, tydligen när läraren var personligen olämplig. Den förbigångna sökanden fick skadestånd av hovrätten, men HD ändrade domen. Man framhöll att enligt arbetsrättsliga principer hade arbetsgivaren rätt att bestämma om anställning; det fanns visserligen ett begränsat utrymme för kommunen att bli skadeståndsskyldig mot en arbetssökande som felaktigt förbigåtts, men det förutsatte dels ett grovt fel i proceduren eller att ovidkommande hänsyn tagits, dels att det stod klart att den skadelidande skulle anställts om inte felet förekommit. Detta var inte fallet här. Två skiljaktiga ledamöter ansåg möjligheterna till skadestånd ännu mindre när det gällde ersättning för utebliven lön. — Även om beslutet gällde kommunala tjänster är chanserna att få skadestånd nog inte så mycket större vid statliga tjänster; också regeln i 11 kap. 9 § RF om att tillsättning skall ske på sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, ger ett stort spelrum för skiftande bedömningar.s. 761