Stycket

12.Emellertid varierar bedömningen beroende på vad för fel som förekommit från det allmännas sida. Vissa typer av fel, t.ex. förbiseende av lagbestämmelser, går knappast att ursäkta, däremot bedömer man milt bl.a. feltolkning av lagar och felaktig tillämpning av allmänna rättsprinciper. Flera avgöranden har krävt uppenbart fel för att staten skall bli ansvarig i sådana fall. Det gäller inte bara domstolar utan också regeringen (NJA 2003 s. 325), och i ett färskt rättsfall har man varit lika överseende med RegR:s misstag. I NJA 2007 s.862 hade RegR — närmast kanslichefen — underlåtit att kommunicera en ansökan om rättsprövning sedan Skanska och ett annat bolag hade fått tillstånd att bedriva bergtäkt. Domstolen återförvisade målet till Koncessionsnämnden för miljöskydd — det var på 1990-talet — och där fick bolagen åter tillstånd; genom att det dröjde innan de fick reda på ansökningen gjorde de emellertid en ekonomisk förlust och krävde ersättning av staten. RegR hade enligt gällande regler rätt att underlåta kommunikation om den var uppenbart onödig och bedömde saken på det viset. HD delade inte den meningen men framhöll att förbiseende inte hade förekommit och att RegR:s bedömning inte var uppenbart oriktig; uppfattningarna kunde växla i en sådan fråga. Två skiljaktiga ledamöter ville döma ut skadestånd — intresset av att få vetskap om ansökan var skyddat också av art. 6 i Europakonventionen, om rätten till en rättvis rättegång, och när det gällde en överträdelse av konventionen kunde man inte inskränka ansvaret till uppenbara fel. — Bedömningen kan naturligtvis diskuteras, men det bör framhållas att ett generellt ansvar för felbedömning av det slag som förekommit skulle innebära en betydande skärpning av det allmännas ansvar, som kunnat leda till mängder av processer. Skulle t.ex. en enskild part kunna få skadestånd när ett tingsrättsavgörande om rätten till egendom ändrats av hovrätten, eftersom denna rätt skyddas av Europakonventionen? Rimligen bör normala feltolkningar av lagar och rättsprinciper få passera utan ansvar för det allmänna — i vart fall så länge inte konventionen och Europadomstolens praxis innebär direkta hinder för en sådan bedömning.s. 758