Ett fall om skadestånd för diskriminering under perioden (NJA 2008 s. 915) skall dock behandlas, se 3.2 nedan.
Hänvisas från p. 4 (s. 753)
1.Översikt av innehållet:s. 753
2.1. Förutsättningar för ansvar. 1.1. Skadeståndslagens räckvidd m.m. s. 754 — 1.2. Culpaansvar och principalansvar s. 756 — 1.3. Strikt ansvar; miljöskada s. 757 — 1.4. Produktansvar s. 758 — 1.5. Skadestånd vid myndighetsutövning s. 758 — 1.6. Ren förmögenhetsskada i andra fall s. 762 — 1.7. Bostadsrättsförening s. 763s. 753
3.2. Skadeståndet 2.1. Personskada s. 763 — 2.2. Kränkning s. 766 — 2.3. Jämkning s. 767 — 2.4. Tredjemansskada s. 768s. 753
4.3. Andra frågor 3.1. Preskription s. 768 — 3.2. Diskriminering s. 769 — 3.3. Kommundelning s. 770 Utvecklingen av skadeståndsrätten har på senare år skett främst genom rättspraxis. Lagstiftaren har i stort sett lämnat rättsområdet i fred, frånsett att ansvaret för diskriminering nu har förts utanför skadeståndsrätten genom 2008 års diskrimineringslag. Det finns nu anledning att hålla de särskilda reglerna om s.k. diskrimineringsersättning utanför denna framställning. De viktigaste nya prejudikaten rör nog tillämpningen av Europakonventionens regler på det allmännas ansvar (se 1.5 nedan), men det förekommer också åtskilliga andra avgöranden av väsentligt intresse; möjligen kan urskiljas en ökad ambition hos HD att föra rättsutvecklingen vidare på området.s. 753
5.Liksom i tidigare rättsfallsöversikter (se senast SvJT 2007 s. 554 ff) omtalas, utöver rättsfall från NJA, hovrättsdomar från perioden refererade i serierna Rättsfall från hovrätterna (RH) och Rättsfall — Försäkring och skadestånd (RFS; numera endast åtkomlig på Internet). Några tidigare hovrättsavgöranden, som inte refererats i föregående rättsfallsöversikt, skall också beröras.s. 753