Jfr NJA 2001 s. 65 I och II (sällskapsdjur); se härom Bengtsson i SvJT 2004 s. 841. Man kan vidare nämna den inverkan Europakonventionen fått på svensk skadeståndsrätt, något som medfört att nya typer av ideell skada ersätts; jfr bl.a. NJA 2005 s. 462 och NJA 2007 s. 584.
Hänvisas från p. 47 (s. 744)
47.Slutligen kan man fråga sig vad propositionens sätt att förvandla affektionsvärden till ekonomisk skada i övrigt kan betyda för skadeståndsrättens del. Det skulle rubba den vedertagna principen att skadeståndet inte täcker sådana värden, även om den på senare år i någon mån luckrats upp. Å andra sidan får resonemangen i förarbetena uppfattas närmast som ett försök att förena en politiskt motiverad reform med traditionella rättsregler; om någon mera genomtänkt ståndpunkt till skadebegreppet är knappast fråga. På sin höjd kan man tänka sig en ökad möjlighet att kräva skadestånd för sådana ideella miljövärden som idag inte anses ersättningsgilla. Det kunde i så fall vara en viss vinst med den nya lagstiftningen från miljörättslig synpunkt. Men det förutsätter förstås att det är en markägare som kräver sådan ersättning — lagstiftarens sympatier sträcker sig knappast till andra skadelidande, t.ex. staten som lagt ned kostnad på att bevara miljön.s. 744