Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 44

Fritidsverksamhet. R 1909 ref. 2 och R 1953 I 273 — kommuners rätt att stödja idrottsrörelsen med bidrag. RÅ 1970 C 85 — kommunen berättigad att uppföra idrottshall. RÅ 1970 C 86 — kommunen berättigad att göra borgensåtagande för en förening för utrustning av bowlinghall. RÅ 1962 I 219, 1970 C 70, 1973 A 165 och 1974 A 973 — kommunen berättigad att lämna ekonomiskt stöd till förening för anläggande av isbana. RÅ 1966 I 133 — kommunen berättigad att lämna räntefritt lån till ett bolag som ägde golfbana. RÅ 1972 C 85 och 1975 Ab. 258 — kommunen berättigad att bidra med pengar till golfklubb för anläggning av golfbana. RÅ1977 Ab. 538 — fastighetsköp för att möjliggöra anläggande av motorbana. RÅ 1980 Ab. 308 — stöd till bollklubb i ekonomiska svårigheter. RÅ 1993 ref 35 — kommuns stöd till golftävling. Flygplats: R 1970 C 326 — anläggande av flygfält genom markanskaffning. Hamn: Hamnväsendet är i stort sett en oreglerad kommunal angelägenhet. Flertalet av de svenska hamnar som är av någon kommersiell betydelse ägs av kommuner och i enstaka fall av landsting. R 1960 I 186 och 1963 I 135 — en kommun ansågs ha befogenhet att stödja eller på annat jämförligt sätt lämna bidrag till sjötrafikföretag vars verksamhet från kommunikationssynpunkt var av särskild betydelse för kommunen.

Hänvisas från p. 25 (s. 400)

25.I 2 kap. 7 § kommunallagen anges vidare att kommuner får driva näringsverksamhet, om den i) går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget och ii) drivs utan vinstsyfte. Sådana verksamheter är att anse som sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Den del av näringslivet som av tradition är förbehållen den enskilda företagsamheten, brukar kallas det egentliga näringslivet. Vad som är en allmännyttig anläggning eller tjänst definieras dock inte. Det handlar om att producera nyttigheter av mer kollektiv natur, som eldistribution, renhållning, busstrafik och idrottsarenor. Rättspraxis har erkänt att t.ex. försörjning med bostäder, energi och kollektivtrafik hör till kommunernas kompetensområde. Det har också ansetts förenligt med kompetensbestämmelserna att uppföra idrottsanläggningar, vissa fritids- och nöjesanläggningar, parkeringsanläggningar, hamnar, flygplatser samt byggnader som inrymmer bostäder, saluhallar, slakthus och biografer. Huruvida äldre praxis skulle stå sig i dag kan dock enligt vår mening i många fall ifrågasättas utifrån att det på många områden numera finns privata alternativ som gör det olämpligt för kommuner att bedriva den aktuella verksamheten. I praxis har det av praktiska skäl ansetts rimligt att tillåta viss verksamhet av anknytande karaktär, trots att verksamheten isolerat sett faller utanför den kommunala kompetensen. Exempel är stuveriverksamhet i kommunala hamnar samt förädling och försäljning av grus från kommunägda grustag.s. 400