Prevention

1.Promemorians förslag motiveras med att ett strängt föräldraansvar kan fungera, eller antas kunna fungera, skadeförebyggande. De civilrättsliga ansvarsreglerna skall betraktas som en del av det kriminalpolitiska systemet och förslaget är en del av en ”bred front” mot ungdomsbrottsligheten. Preventionsargument är emellertid en välkänt svårbedömd typ av argument i skadeståndsrätten. Den samtida inställningen får betraktas som överlag skeptisk till preventionstanken både som en motivering för förändringar eller slutsatser — t.ex. att ett domslut motiveras med att den aktuella utgången kan antas påverka framtida potentiella skadevållare så att de i högre grad verkar för skadeförebyggande eller agerar mindre riskfyllt — men också som en legitimerande förklaring av skadeståndsinstitutet.s. 203

2.Preventionsmotiveringen tenderar att vara spekulativ. Det framstår ofta som olämpligt att motivera rättsliga förändringar utifrån gissningar om framtiden. Dessutom kan preventionsmotiveringen ofta stå i strid med skadeståndets kompenserande syfte, vilket brukar betraktas som primärt och i ett sådant fall får eventuella preventionsmotiveringar vika för reparationen.s. 203

3.Preventionsförklaringen har ett lågt förklaringsvärde om man ser till skadeståndsrätten i stort. En förklaring av skadeståndssanktionen som sätter preventionen högst får rätten att framstå irrationell eftersom centrala ansvarskriterier inte låter sig inordnas i förklaringsparadigmet.s. 204

4.En sådan förklaring får därtill rätten att framstå som orimlig ur moralisk synvinkel, vilket i sin tur påverkar förklaringsvärdet. Ur en mer konkret synvinkel finns det sällan något övertygande empiriskt, t.ex. sociologiskt, underlag för att skadeståndssanktionen i realiteten verkar preventivt, att risken för skadeståndsansvar faktiskt medför att människor beter sig annorlunda och mer riskundvikande. Även som förklaring är preventionsargument ofta spekulativa.s. 204

5.Samtidigt så skall man inte bortse från att preventionsargument faktiskt används som en motivering av domstolarna i vissa fall, t.ex. just för att införa ett strikt ansvar. Promemorians uppskattning (s. 45) att skadeståndet kan ha handlingsdirigerande — preventiva — effekter framstår som i och för sig rimlig för vissa situationer. Men för att den preventiva effekten skall kunna uppnås krävs det att det faktiskt finns något beteende som kan förändras.s. 204

6.En central brist i motiveringen till förslaget om ett strikt föräldraansvar är att den bygger på tanken om ansvarets handlingsdirigerande effekter i situationer där ansvaret omöjligen kan påverka föräldrarnas handlande. Motiveringen faller därmed på sin egen orimlighet.s. 204

7.Redan idag så är regelverket inrättat på ett sådant sätt att föräldrar ansvarar för skador som deras barn orsakar om skadan uppstått i en situation där föräldern borde ha haft bättre tillsyn över barnet, eller då hon borde ha kontrollerat barnet bättre. Det föreliggande förslaget innebär de facto bara en förändring för de situationer där föräldrar inte idag har ansvar för sina barns skadevållande. Med andra ord så innebär förslaget enbart en skillnad för skador som barn orsakar och som inte kan ställas i samband med föräldrars bristande tillsyn eller kontroll.s. 204

8.Annorlunda uttryckt: De situationer som förslaget medför ett ansvar för föräldrarna som inte finns idag är bland annat de situationer där skadevållandet faller utanför förälderns kontroll. Det kan vara skadevållande som sker i skolan där barn befinner sig med skolplikt, eller skador som orsakas när äldre barn är ute på kvällarna eller på väg hem från skolan.s. 204

9.I de situationer som nu nämns är föräldrarna ofta inte bara oförmögna att kontrollera sina barns aktiviteter. Det kan till och med vara så att det är brottsligt av föräldern att försöka.s. 205

10.Mer diffusa misstankar om att ett barn planerar en skadegörelse i skolan kan knappast vara tillräckliga för föräldrar att hålla sina barn hemma utan att hamna i strid med skolplikten — förutom de sociala och ekonomiska svårigheter som kan innebära hinder mot en sådan kontroll. Nu kan det kanske framstå som att denna situation inte inträffar särskilt ofta och att det i vart fall inte är den situation som utgör fokus för förslaget. Men det framstår som högst troligt att barn som hör till de riskgrupper som kan hamna i vanekriminalitet också i hög grad begår brott under skoltid. Hur skulle ett strikt ansvar ens teoretiskt kunna verka förebyggande vid dessa fall av skadevållande?s. 205

11.En möjlighet kan förstås vara att förslaget skall antas ha en handlingsdirigerande effekt genom att föräldrar blir så motiverade av en allmän risk för skadeståndsansvar för sina barns skadevållande att de förändrar sin grundinställning till barnuppfostran. Men en sådan motivering är orimlig.s. 205

12.Det är närmast misantropiskt att utgå från att föräldrar i det nu rådande rättsläget medvetet underlåter att göra sitt bästa för att uppfostra sina barn. Och det framstår som helt osannolikt att en sådan underlåtenhet dessutom beror på hur civilrättens ansvarsregler är ordnade. Tvärtom får man väl utgå från att alla föräldrar gör så gott de kan för att uppfostra sina barn. Och om föräldrarna redan gjort så gott de kan, om än utan att nå det resultat varje förälder hoppas på, så kommer de inte att ändra sin barnuppfostran för att de riskerar skadeståndsansvar.s. 205