Såsom Stefan Lindskog påpekar i sitt särskilda yttrande i NJA 2008 s. 243 och Kerstin Calissendorff uttalar i sin skiljaktiga mening i NJA 2007 s. 35, kan advokaten/revisorn fråga klienten om han har för avsikt att kräva skadestånd för det fall utgången i processen eller förhandlingen med motparten blev negativ.
Hänvisas från p. 8 (s. 153)
8.I NJA 2007 s. 35 uttalar Högsta domstolen att det i ”allmänhet bör gälla att tiden för framställande av krav på skadestånd skall börja löpa när det för beställaren framstår som sannolikt att han är ansvarig mot sin uppdragsgivare och det föreligger skälig anledning för honom att anta att konsulten är ansvarig för skadan”. Beställaren ansågs ha fått skälig anledning att anta att konsulten var ansvarig först när det i samband med ett s.k. slutmöte kunde konstateras att problemen hade sin orsak i felaktigt konsultarbete. Det var alltså inte tillräckligt att beställaren upptäckt problemen. Beställaren var inte skyldig att reklamera innan han insett att han själv skulle drabbas av ekonomisk förlust (skadestånd till husköparna) och insett att konsulten var orsak till problemen. Även om NJA 2007 s. 35 handlar om avtalstolkning och om entreprenadkonsulting, har det bäring på rådgivning från advokater/revisorer. Rättsfallet utvisar att reklamationsfristen börjar löpa först när klienten inser att han drabbas av en skada och inser att rådgivningen varit vårdslös.s. 153