NJA 1973 s. 328; NJA 1994 s. 532; NJA 2005 s. 142; NJA 2007 s. 35, NJA 2008 s. 1158. Christina Hultmark, Reklamation vid kontraktsbrott, 1996, s. 56 ff.
Hänvisas från p. 1 (s. 152)
1.Till skillnad från vad som gäller om reklamationsplikten vid fel i köplagen § 32, inträder den allmänna icke lagfästa reklamationsplikten först när den som drabbats av ett avtalsbrott fått kännedom om det. Det föreligger alltså inte skyldighet att undersöka om motpartens prestation är avtalsenlig. Man behöver s.a.s. inte leta efter avtalsbrott.s. 152
2.Vid rådgivning saknas lagstadgad undersökningsplikt beträffande rådets kvalitet. Det finns alltså ingen lagstadgad skyldighet att inhämta en ”second opinion” eller på annat sätt säkerställa rådets kvalitet. Inte heller av handelsbruk följer en sådan undersökningsplikt.s. 152
3.Det finns ingen skyldighet att meddela den som gjort sig skyldig till ett avtalsbrott att man befarar eller tror att det föreligger ett avtalsbrott (en s.k. reklamationsvarning). Det finns inte heller någon plikt att närmare undersöka om advokaten/revisorn gjort sig skyldig till vårdslös rådgivning så snart som klienten anar att det möjligen kan vara fråga om vårdslös rådgivning.s. 152
4.NJA 2008 s. 243 rörde uppsägning av hyresavtal på grund av att hyresgästen misshandlat en granne i tvättstugan. Hyresvärden ansågs inte ha påtalat hyresgästens avtalsbrott för sent när hyresvärden innan uppsägningen inväntat att hovrättsdomen vunnit laga kraft. Trots att hyresvärden alltså hade anledning att misstänka att hyresgästen begått ett avtalsbrott som gav rätt till uppsägning, ansåg Högsta domstolen att hyresvärden kunde vänta med uppsägningen till dess det var klarlagt i laga kraftvunnen dom att misshandel (avtalsbrott) skett. Hyresvärden behövde alltså inte ge något varningsmeddelande om att han hade för avsikt att säga upp hyresavtalet om hyresgästen dömdes för misshandel.s. 152
5.Reklamationsfristen börjar löpa när det föreligger faktisk kunskap om avtalsbrottet. Vid rådgivning kan kunskap om skadan uppkomma långt tidigare än insikten om att rådgivaren agerat vårdslöst.s. 152
6.Det kan t.ex. vara så att en klient drabbas av ett oförmånligt besked från skattemyndigheterna och måste betala mer skatt än vad han skulle ha behövt om advokaten/revisorn lämnat ett icke vårdslöst råd. Skatteprocessen kan drivas i flera instanser. Klienten har anledning att befara att han kommer att behöva betala hög skatt. Men han behöver inte bara på grund av det komma till insikt om att advokaten/revisorn varit vårdslös. Inte ens när skattedomen vinner laga kraft och klienten ådöms att betala den högre skatten, behöver klienten ha kommit till insikt om att rådgivningen varit vårdslös.s. 152
7.Ett annat exempel är due diligence i samband med företagsöverlåtelser. Advokaten/revisorn kan av vårdslöshet ha underlåtit att uppmärksamma ett oförmånligt avtal eller en felaktig värdering av goodwill. På grund av att klienten inte fick denna information, betalade han ett för högt pris för företaget. Det kan ta mycket lång tid innan klienten inser att advokaten/revisorn gjort sig skyldig till vårdslös rådgivning, trots att skadan (det för höga priset) uppkommit i anslutning till att rådet gavs.s. 152
8.I NJA 2007 s. 35 uttalar Högsta domstolen att det i ”allmänhet bör gälla att tiden för framställande av krav på skadestånd skall börja löpa när det för beställaren framstår som sannolikt att han är ansvarig mot sin uppdragsgivare och det föreligger skälig anledning för honom att anta att konsulten är ansvarig för skadan”. Beställaren ansågs ha fått skälig anledning att anta att konsulten var ansvarig först när det i samband med ett s.k. slutmöte kunde konstateras att problemen hade sin orsak i felaktigt konsultarbete. Det var alltså inte tillräckligt att beställaren upptäckt problemen. Beställaren var inte skyldig att reklamera innan han insett att han själv skulle drabbas av ekonomisk förlust (skadestånd till husköparna) och insett att konsulten var orsak till problemen. Även om NJA 2007 s. 35 handlar om avtalstolkning och om entreprenadkonsulting, har det bäring på rådgivning från advokater/revisorer. Rättsfallet utvisar att reklamationsfristen börjar löpa först när klienten inser att han drabbas av en skada och inser att rådgivningen varit vårdslös.s. 153