NJA 1998 s. 189 (s. 203). Se även t.ex. Lindell, Civilprocessen (2:a uppl.) s. 226.
Hänvisas från p. 2 (s. 737)
2.Den svarande som får ett betalningsyrkande riktat mot sig kan alltså invända att han har en motfordran som gör att kärandens talan inte ska bifallas. En sådan invändning brukar kallas för kvittningsinvändning. Enligt RB 17:11 st. 2 omfattas en motfordran av domens rättskraft om denna åberopats och prövats av domstolen. Det är alltså upp till svaranden om han vill använda sin motfordran som försvar i rättegången eller spara den till ett senare tillfälle. En motfordran kan vara både större och mindre än huvudfordran. Den minsta fordringens belopp benämns ofta summa concurrens. Om kärandens talan bifalls kommer hela svarandens åberopade motfordran — även om den är större än huvudfordran — att träffas av rättskraften. Svaranden kan då inte göra gällande någon del, inte heller det överskjutande beloppet, av sin motfordan i en senare rättegång. Om kärandens talan däremot inte bifalls p.g.a. motfordran, kan svaranden senare väcka talan angående den del av sin fordran som överstiger huvudfordran (dvs. den del som han inte använt till kvittning).s. 737