Se NJA 1980 s. 123 och NJA 1988 s. 715.
Hänvisas från p. 3 (s. 728)
1.Om en undervisningsform vid högskolan skulle uppfattas som helt sluten, kan i stället kompletteringsregeln i 2 § fjärde stycket URL vara tillämplig. Av 2 § fjärde stycket URL jämställs vissa framföranden i slutna kretsar med offentligt framförande även när kretsen inte kan betraktas som ”allmänheten”, dvs. inte anses offentlig i en vidsträckt bemärkelse. Utgångspunkten för bestämmelsen är att den ska famna framföranden och överföringar av verk som inte kan hänföras till privatlivet.s. 728
2.De två betydelsefulla faktorerna för tillämpningen av bestämmelsen är antalet personer (större krets) och att det sker i förvärvsverksamhet. Vad som ska avses med begreppen förvärvsverksamhet respektive större sluten krets anges inte i URL, men i 1956 års kommittébetänkande har dessa preciserats något närmare. Departementschefen har inte särskilt kommenterat betänkandet i denna del, utan endast uttalat att han ”i det väsentliga” kan ansluta sig till kommitténs uttalanden och lämnat till domstolarna att besvara frågan. Det finns dock inte något vägledande rättsfall om hur begreppen mer precist ska förstås på just högskoleområdet. Förvärvsverksamhet Högskoleundervisning uppfattas normalt vara av icke-kommersiell natur och ur ett företagsekonomiskt perspektiv sker undervisningen inte i förvärvssyfte. Högskolans tillhandahållande av undervisning, i alla dess former, är emellertid att hänföra till arbetslivet och kan inte räknas till en miljö som står privatlivet nära.s. 728
3.Begreppet förvärvsverksamhet i 2 § fjärde stycket URL har enligt det ursprungliga kommittébetänkandet en tämligen vidsträckt innebörd, och utgångspunkten för bedömningen är att alla utnyttjanden av upphovsrättsliga verk i ekonomiskt syfte som inte kan hänföras till privatlivet och privata miljöer vid arbetsplatsen ska anses ske i förvärvsverksamhet. Inom begreppet faller också situationer där syftet mera allmänt är att främja en viss förvärvsverksamhet. Däremot ger inte lagmotiven någon vägledning beträffande om uttrycket förvärvsverksamhet omfattar både offentlig och privat verksamhet. Frågan har emellertid behandlats av Högsta domstolen.s. 728
4.Enligt Högsta domstolen i NJA 1988 s. 715 kan visserligen budgetstyrd och till övervägande del skattefinansierad sjukvårdsverksamhet inte betecknas som förvärvsverksamhet. Men i kombination med annan ekonomisk verksamhet avseende bl.a. byggnader, material och löner, får sådan statlig verksamhet ”starka inslag som kännetecknar näringsverksamhet” och omfattas därmed av begreppet förvärvsverksamhet i 2 § fjärde stycket URL. Detsamma kan argumenteras för högskolornas verksamhet, och utgångspunkten bör vara att den undervisning som bedrivs vid högskolorna i upphovsrättsliga sammanhang får bedömas vara ett led i en förvärvsverksamhet. Större sluten krets Vid bedömningen av om en åhörarkrets faller inom tillämpningsområdet för 2 § fjärde stycket URL är den kvantitativa synpunkten väsentlig. I och med begreppet ”större” krets, kan även vissa företeelser som räknas till arbetslivet falla utanför bestämmelsens tillämpningsområde. På högskoleområdet kan detta innebära att muntliga föredrag vid högskolorna som äger rum inför en mindre sluten krets studenter inte famnas av bestämmelsen.s. 728
5.I kommittébetänkandet från år 1956 har det framhållits att det visserligen är otillfredsställande att som gränsdragningsmekanism använda ett opreciserat begrepp som större, men man ville avstå från en fixering vid ett visst antal personer. Av betänkandet framgår dock att detta kvantitativa begrepp, om inte särskilda omständigheter motiverar annat, som riktpunkt rymmer 20–50 personer, dvs. att om antalet understiger 20 personer är det inte en större krets, medan det i regel är en större krets om antalet personer överstiger 50. Kommittén tillägger emellertid att i tveksamma fall bör åhörarkretsen anses vara mindre och inte större, dvs. inte omfattas av bestämmelsen. I det enskilda fallet ska hänsyn också tas till andra faktorer vid ställningstagande till om bestämmelsen är tillämplig. Bland annat kan hänsyn tas till hur pass regelbundet arrangemanget är. I lagmotiven framhålls vidare att denna kvantitativa tumregel ska tillämpas ”om icke särskilda omständigheter föranleder till annat”.s. 729
6.Med utgångspunkt i den kvantitativa begränsningen finns det starka argument för att muntliga anföranden, som sker inför en mindre grupp studenter, inte ska anses ske inför en större krets i upphovsrättslagens mening. Emellertid måste man vid den slutliga bedömningen se till helhetsbilden. Ett anförande som genomförs vid ett tillfälle kan mycket väl anses inte ha gjorts tillgängligt för allmänheten om det sker inför en mindre grupp studenter. Men om läraren regelbundet genomför samma eller snarlika anföranden vid högskolan kan det, med utgångspunkt i 1956 års kommittébetänkande om att reglebundenhet ska inverka vid bestämmandet av antalet åhörare, innebära att det återkommande anförandet anses vända sig till en större krets av lyssnare. Karnell och Strömholm är också av uppfattning att om samma framförande sker upprepande gånger inför kretsar som var för sig är helt slutna men sammantaget bildar en större krets, får tillställningarna betraktas som offentliga.s. 729