Se närmare härom prop. 1960:17 s. 70 ff. och SOU 1956:25 s. 113 ff. Högsta domstolen har i flera domskäl behandlat den ideella rätten, se t.ex. NJA 2008 s. 309, NJA 2005 s. 905, NJA 1996 s. 354, NJA 1974 s. 94 och NJA 1971 s. 226.
Hänvisas från p. 3 (s. 721)
3.Det ska i sammanhanget även nämnas att upphovsrätten inte bara har en praktisk-ekonomisk sida, utan skyddar upphovsmannens ideella intressen. Upphovsmannens ideella rätt omfattar rätten att bli angiven som verkets upphovsman och en rätt att motsätta sig att verket utsätts för förvanskade ingrepp som kan anses kränkande för upphovsmannens konstnärliga anseende eller egenart, eller utnyttjas i för upphovsmannen kränkande sammanhang (se 3 § URL). Föreläsningen som tillgängliggörande och exemplar En föreläsning, oavsett om den utförs i en undervisningslokal eller via Internet vid distansutbildning, faller inom uttrycket i 2 § URL att verket görs ”tillgängligt”. När läraren föreläser i undervisningssalen för en närvarande publik innebär det att verket direkt framträder för en krets studenter, och uttrycks upphovsrättsligt som framförande av verk (2 § tredje stycket punkten 2 URL). Vid däremot distansutbildning, som sker genom en upptagning och förmedlas via Internet, är det fråga om framförande och/eller överföring av verk (2 § tredje stycket punkterna 1–2 URL). Tillgängliggörandet kategoriseras som överföring när studenten kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som den själv väljer. Vidare kategoriseras det som överföring när föreläsningen sänds via Internet vid en viss tidpunkt och studenten inte kan påverka när den vill ta del av föreläsningen. Föreläsningen kan också vara föremål för båda typen av utnyttjanden på samma gång — det är offentligt framförande för de i salen närvarande studenterna medan den webbaserade utsändningen av föredraget till externa studenter är en överföring till allmänheten.s. 721