Se närmare härom prop. 1960:17 s. 70 ff. och SOU 1956:25 s. 113 ff. Högsta domstolen har i flera domskäl behandlat den ideella rätten, se t.ex. NJA 2008 s. 309, NJA 2005 s. 905, NJA 1996 s. 354, NJA 1974 s. 94 och NJA 1971 s. 226.
Hänvisas från p. 3 (s. 721)
1.När det gäller upphovsmannens förfoganderätt över verket är det alltid ytterst en fråga om att andra än upphovsmannen får ta del av verket, t.ex. när studenter lyssnar på läraren (föreläser det litterära verket), antingen direkt inför en närvarande publik eller t.ex. via Internet. Upphovsmannens rätt att bestämma (förfoga) över verket har kommit till uttryck i 2 § URL, som innebär att verkets upphovsman är förbehållen de ekonomiska intressena i sitt verk. Den principiella ensamrätt som tillkommer upphovsmannen kan av denna dock inte upprätthållas oinskränkt, och 2 kapitlet URL innehåller en rad regler som gör det möjligt att för olika ändamål utnyttja verk utan rättshavarens samtycke. Det är t.ex. tillåtet att för privat bruk framställa ett eller några exemplar av offentliggjorda verk.s. 721
2.I 2 § URL föreskrivs som sagt upphovsmannens ekonomiska förfoganderätt. Det har i paragrafen uttömmande reglerats den ensamrätt som upphovsmannen har till verket. Den ekonomiska rätten innebär att upphovsmannen har ensamrätt att förfoga över verket i två huvudhänseenden, nämligen genom att framställa exemplar av verket (exemplarframställningsrätt) och att göra verket tillgängligt till allmänheten (tillgängliggöranderätt). Under fyra punkter i 2 § tredje stycket URL har det getts en definition av tillgängliggöranderätten, som är överföring till allmänheten, offentligt framförande, offentlig visning och spridning till allmänheten. I 2 § fjärde stycket URL finns också en särskild bestämmelse, den s.k. kompletteringsregeln, som innebär att med överföring till allmänheten och offentligt framförande likställs sådan överföring och framförande av verk som anses ske i förvärvssyfte inför en större sluten krets. Det är alltså fråga om ett tillgängliggörande av verk inför en personkrets som inte kan betraktas som ”allmänheten”, men av speciella skäl anses vara det ur upphovsrättslig synvinkel.s. 721
3.Det ska i sammanhanget även nämnas att upphovsrätten inte bara har en praktisk-ekonomisk sida, utan skyddar upphovsmannens ideella intressen. Upphovsmannens ideella rätt omfattar rätten att bli angiven som verkets upphovsman och en rätt att motsätta sig att verket utsätts för förvanskade ingrepp som kan anses kränkande för upphovsmannens konstnärliga anseende eller egenart, eller utnyttjas i för upphovsmannen kränkande sammanhang (se 3 § URL). Föreläsningen som tillgängliggörande och exemplar En föreläsning, oavsett om den utförs i en undervisningslokal eller via Internet vid distansutbildning, faller inom uttrycket i 2 § URL att verket görs ”tillgängligt”. När läraren föreläser i undervisningssalen för en närvarande publik innebär det att verket direkt framträder för en krets studenter, och uttrycks upphovsrättsligt som framförande av verk (2 § tredje stycket punkten 2 URL). Vid däremot distansutbildning, som sker genom en upptagning och förmedlas via Internet, är det fråga om framförande och/eller överföring av verk (2 § tredje stycket punkterna 1–2 URL). Tillgängliggörandet kategoriseras som överföring när studenten kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som den själv väljer. Vidare kategoriseras det som överföring när föreläsningen sänds via Internet vid en viss tidpunkt och studenten inte kan påverka när den vill ta del av föreläsningen. Föreläsningen kan också vara föremål för båda typen av utnyttjanden på samma gång — det är offentligt framförande för de i salen närvarande studenterna medan den webbaserade utsändningen av föredraget till externa studenter är en överföring till allmänheten.s. 721
4.Själva upptagningen av föreläsningen är en slags fixering av verket, och kategoriseras upphovsrättsligt som ett exemplar av föreläsningen (2 § andra stycket URL). I fråga om OH/PowerPoint-presentationer är dessa i sig också upphovsrättsliga verksexemplar. När en sådan presentation visas i undervisningssalen, är det fråga om en direkt förmedling och faller inom uttrycket framförande av verket i 2 § tredje stycket punkten 2 URL. Visas däremot presentationen vid webbaserad distansundervisning, benämns sådan visning som överföring av verk (2 § tredje stycket punkten 1 URL). Framförandet av föreläsningen En lärare kan som nämnts enligt 45 § URL anses vara en utövande konstnär när denna föreläser sitt litterära verk. När det gäller lärarens prestation som utövande konstnär är utgångspunkten enligt paragrafen att utan lärarens samtycke får man inte spela in framförandet av verket. I paragrafens uppställs vidare ett förbud mot att utan lärarens samtycke mångfaldiga gjorda inspelningar samt göra dessa tillgängliga för allmänheten (jfr 2 § URL).s. 722