Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 64

NJA 2006 s. 26 har inte beaktats, då det inte tillförde något av intresse.

Hänvisas från p. 7 (s. 1021)

7.När domstolen tillämpade barnets vilja som ett kriterium vid sin bedömning följde tingsrätten barnets inställning i ca 69 procent av fallen i åldern nio år och uppåt. I gruppen 6–8 år följde tingrättens barnets inställning i ca 41 procent av fallen. För det barn i åldern 3–5 år där tingrätten tillämpade dess vilja vid sin bedömning, följdes också dess inställning. Av det totala antalet barn som undersökningen omfattade, följdes barnets inställning i 18 procent av fallen. I de fall där barnets inställning visserligen tagits upp som ett kriterium för bedömningen, men ändå inte följdes motiverades detta av domstolen med bl.a. att barnet var påverkat, att barnets inställning var vacklande eller inte riktigt tydlig, eller av låg ålder och mognad hos barnet. I domarna från hovrätterna, som följde på de tingsrättsdomar i materialet som överklagades och som var avslutade när vårdnadskommittén slutförde sin genomgång, redovisades barnens inställning i ca 24 procent. Även i denna instans var frekvensen högre när det gällde äldre barn. I åldersgruppen 12 år och äldre redovisades barnens inställning i ca 44 procent av fallen, i 6–11 år redovisades barnens inställning i ca 35 procent av fallen, i åldersgruppen 6–8 år i nio procent av fallen och i ett fall för ett barn som låg i åldersgruppen 3–5 år, vilket innebar fem procent av fallen. Åldern synes spela samma roll när man tittar på frekvensen som gäller i hur många fall hovrätten tillämpade barnets inställning som ett kriterium vid sin bedömning; i ca 44 procent då barnet var över 12 år, i ca 31 procent i åldersgruppen 9–11år och i ca sex procent inom åldersgruppen 6–8 år. För samtliga barn som omfattades av studien blev siffran ca 19 procent. I hovrätterna redovisades barnets inställning endast i knappt en fjärdedel av fallen och det var bara i knappt en femtedel av fallen som hovrätten använde barnets inställning som ett kriterium vid bedömningen. Det bör dock poängteras att när hovrätterna väl tog upp barnets inställning som ett kriterium vid bedömningen, följdes barnens inställning i nästan hälften av de fall där barnen var över 9 år gamla. Det var dock inte alltid som barnens inställning har rört det som domstolen har haft att pröva. För barn som var åtta år eller under följde hovrätten inte i något fall dess inställning. I de fall där barnets inställning inte följdes, menade hovrätten att barnet var påverkat, eller att det var av låg ålder och mognad. 5.4 Barnets bästa och vilja i domarna 5.4.1 Inledning I denna del av studien har, som tidigare sagts, ett aktstudium av samtliga publicerade vägledande domar av intresse avseende familjerättsliga mål om vårdnad, boende eller umgänge från hovrätterna och HD under tiden 1/10 1998–30/6 2009, genomförts. Intresset riktas mot frågan om barns bästa och vilja.s. 1021