Stycket

6.Den helhetssyn på rätten som jag har funnit i NJA 2005 s. 33 finns också ännu tydligare representerad även i detta sammanhang. I uppföljaren på Åke Green-fallet, NJA 2006 s. 467, har justitierådet Victor i sitt tillägg resonerat på ett sätt där helhetssynen och behovet av tolkning klart framträder. Och i nästa uppföljare, NJA 2007 s. 805 I– II, synes förhållningssättet från NJA 2005 s. 33 helt ha slagit igenom. När Högsta domstolen kommit till frågan om hur 16 kap. 8 § brottsbalken skall tolkas uttalade rätten: ”I rättsfallen NJA 2005 s. 805 och 2006 s. 467 har HD lämnat en redogörelse för innehållet i och bakgrunden till straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp i BrB samt vad som uttalats i förarbetena i samband med dess tillkomst och senare ändringar i bestämmelsen. Där framhölls att vid tolkningen av brottsbalksbestämmelsen hänsyn måste tas till grundläggande fri- och rättigheter. I detta fall gäller det framför allt yttrandefrihetsintresset såsom detta kommit till uttryck i 2 kap. 13 § RF och artikel 10 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som sedan den 1 januari 1995 gäller som lag här i Sverige.” Den av mig kursiverade meningen Där framhölls att vid tolkningen av brottsbalksbestämmelsen hänsyn måste tas till grundläggande fri- och rättigheter passerar helt förbi den äldre domens steg-för-steg-resonemang, dess lagprövning och dess tveksamhet inför den konventionskonforma tolkningen. I stället går rätten direkt på den konventionskonforma tolkningen.s. 652