Se NJA 1987 s. 575 II och NJA 2004 s. 373 II.
Hänvisas från p. 3 (s. 285)
1.En bostadsrätt är enligt 5 kap. 1 § 6 p utsökningsbalken undantagen från utmätning om den utgör gäldenärens stadigvarande bostad. Det gäller dock endast om det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde inte är oskäligt mot borgenärerna att bostadsrätten undantas från utmätning. Bestämmelsen om utmätningsfrihet för bostadsrätt bygger på bostadssociala skäl.s. 284
2.Högsta domstolen har i flera fall behandlat frågan om det med hänsyn till värdet är oskäligt att undanta bostadsrätt. Enligt Högsta domstolen bör ett enhetligt värde gälla för hela landet. Som utgångspunkt får en bostadsrätt inte utmätas om dess värde inte överstiger 200 000 kr i 1989 års prisnivå. Med hänsyn till allmänna förändringar i penningvärdet höjde Högsta domstolen i NJA 2004 s. 373 gränsvärdet till 300 000 kr. För mindre bostadsrättslägenheter kan ett lägre gränsvärde användas. Viss hänsyn kan tas till gäldenärens särskilda behov.s. 284
3.Gränsvärdena avser bostadsrättens värde. Det är det värdet som man tar hänsyn till även vid utmätning av andel i bostadsrätt. Det bör vidare noteras att det inte spelar någon roll för tillämpningen av 5 kap. 1 § 6 p utsökningsbalken om bostadsrätten är pantsatt för tredje mans fordran eller om föreningen har legal panträtt för avgiftsfordringar. Det är således inte nettovärdet, utan bruttovärdet, av bostadsrätten som skall beaktas. För att utmätning skall få ske krävs dock att det för den sökande finns ett nettovärde, se 4 kap. 3 § utsökningsbalken.s. 285
4.Förbudet mot utmätning i 5 kap. 1 § 6 p utsökningsbalken hindrar inte att utmätning sker för fordran som är förenad med pant- eller retentionsrätt i egendomen. En borgenär med panträtt i bostadsrätten behöver således inte bry sig om beneficieregeln, 5 kap. 13 § utsökningsbalken.s. 285