1.Jag har inte tidigare deltagit i normprövningsdebatten och får nog erkänna att jag aldrig riktigt har förstått vad den egentligen handlar om. De gånger jag har försökt följa den har jag tappat koncentrationen på det sätt som man brukar göra när man inte lyckas begripa vad som är kött och blod i en diskussion. Så är det ju med somliga debatter, inte minst inom juridiken. Man hör de olika argumenten och tror sig förstå vad de går ut på, men man lyckas inte känna något. Kanske tycker man sig uppfatta att A har bättre argument än B, men det känns ändå nästan som det kvittar vilken linje som segrar.s. 809
2.Sådant beror nog oftast på bristande kunskaper. Och när jag nu har satt mig in i frågorna bättre än tidigare kan jag konstatera att det stämmer den här gången också. För det står klart att det finns gott om kött och blod i normprövningsfrågorna.s. 809
3.För att kunna tränga in i normprövningsdebatten och väga argumenten från en rimligt upplyst position bör man, tror jag, börja från början. Man bör då ta sin utgångspunkt i regleringens syften och de behov som den skall tillgodose. Man måste sedan självfallet beakta exempelvis vilka risker som finns med olika lösningar och kanske framför allt vilka intressen som skall vägas mot varandra. Men syftena och behoven måste vara utgångspunkten, och för mig känns det naturligt att börja där.s. 809
4.Det sagda innebär att jag delvis rör mig utanför den ram som Anders Eka och Daniel Gustavsson drar upp i sin artikel, till viss del också utanför den diskussion som förs i den rapport (2007-03-30) av Grundlagsutredningens expertgrupp som ligger till grund för diskussionen i detta temahäfte. Enligt min mening hade det varit bra om den utmärkta och högintressanta rapporten hade innehållit en problemanalys, och det var synd att detta inte ingick i gruppens direktiv. Alternativa lösningar presenteras nu utan att man får riktigt klart för sig om det verkligen finns något som behöver lösas.s. 810
5.Efter en kort genomgång av syften och behov går jag över till en diskussion kring några specifika aspekter på utformningen av normprövningssystemet. Jag försöker därvid att välja delvis andra angreppslinjer än expertgruppens och att problematisera vissa frågor som gruppen har valt att i allt väsentligt lämna därhän. Det gäller framför allt diskussionen kring uppenbarhetsrekvisitet.s. 810
6.Jag väljer att till viss del knyta diskussionen till några av de rättsfall från senare tid som på ett eller annat sätt berör normprövningsfrågan: den s.k. Caroline-domen från Europadomstolen (von Hannover ./. Germany, dom 24.6.2004 i mål 59320/00), EG-domstolens dom i det s.k. Unibet-målet (dom den 13 mars 2007 i mål C-432/05, jfr NJA 2005 s. 764) och Högsta domstolens frikännande dom i målet mot Åke Green (NJA 2005 s. 805). Jag berör också de omdebatterade Muhammedkarikatyrerna och de reflektioner kring frågan om normprövning som de möjligen kan föranleda.s. 810
7.Först redovisar jag dock några avgränsningar för den här artikeln och några reservationer som jag måste göra.s. 810