MD 2003:5. Beträffande EG-domstolens förhandsavgörande, se SvJT 2001 s. 686 ff.
Hänvisas från p. 1 (s. 785)
1.Ett mycket tydligt exempel på vad som kan inträffa när lagstiftaren negligerar behovet av proportionalitetsprövning utgör det så kallade Gourmetmålet. Där begärde Stockholms tingsrätt förhandsavgörande av EG-domstolen huruvida det svenska förbudet mot alkoholreklam var förenligt med gemenskapsrätten. EG-domstolen fann att förbudet stred mot bland annat den fria rörligheten för tjänster men att frågan om förbudet trots detta kunde anses vara berättigat av folkhälsoskäl måste avgöras efter en proportionalitetsbedömning som den svenska domstolen var bättre skickad att utföra än EG-domstolen. Tingsrätten och senare Marknadsdomstolen underkände därefter förbudet med motivering att det var oproportionerligt. Marknadsdomstolen drog denna slutsats efter ett utförligt resonemang där man beaktade de samlade styrmedel som staten har till sitt förfogande för att skydda folkhälsan och tog hänsyn till det svenska annonsförbudets begränsade relativa betydelse i förhållande till dessa styrmedel. Utan att betygsätta domstolens proportionalitetsresonemang kan konstateras att det utgjorde en frihandsteckning utan egentliga stödjepunkter. Något stöd för sin tankegång kunde domstolen inte hämta i motiven till den svenska reklamförbudslagstiftningen, eftersom den inte alls innehöll några överväganden i proportionalitetsfrågan. Lagstiftaren tycks ha tagit för givet att klara och tydliga förbudslagar skall och kommer att åtlydas i rättstillämpningen och inte behöver motiveras med hänsyn till en situation där deras giltighet ifrågasätts.s. 785