NJA 1971 s. 216 (där för övrigt kärandens talan på grunder liknande de som Lehrberg anför för sin dolusmodell inte godkändes av domstolen; det är underligt att Lehrberg anför detta fall över huvud taget), NJA 1982 s. 244 (det så kallade Byggma-målet; återigen är det fråga om att mottagaren av förklaringarna hade fog för sin uppfattning att moderbolaget skulle betala dotterbolagets leverantörsskulder); NJA 1997 s. 307 (där fråga i relevant avseende var om ett klart och uttryckligt gjort förbehåll, alltså ingen missuppfattning över huvud taget vad avser avtalets innebörd) och NJA 1997 s. 382 (som handlade om huruvida en viss avtalsklausul utgjorde ett efterställningsavtal; domstolen uttalade att ingen av parternas tolkning kunde anses vara utesluten språkligt sett, men att avtalets utformning i övrigt ”talade för” den ena partens tolkning; det konstaterades också att denna part inte måst inse motpartens avvikande tolkning)
Hänvisas från p. 30 (s. 691)
NJA 1971 s. 216 (där för övrigt kärandens talan på grunder liknande de som Lehrberg anför för sin dolusmodell inte godkändes av domstolen; det är underligt att Lehrberg anför detta fall över huvud taget), NJA 1982 s. 244 (det så kallade Byggma-målet; återigen är det fråga om att mottagaren av förklaringarna hade fog för sin uppfattning att moderbolaget skulle betala dotterbolagets leverantörsskulder); NJA 1997 s. 307 (där fråga i relevant avseende var om ett klart och uttryckligt gjort förbehåll, alltså ingen missuppfattning över huvud taget vad avser avtalets innebörd) och NJA 1997 s. 382 (som handlade om huruvida en viss avtalsklausul utgjorde ett efterställningsavtal; domstolen uttalade att ingen av parternas tolkning kunde anses vara utesluten språkligt sett, men att avtalets utformning i övrigt ”talade för” den ena partens tolkning; det konstaterades också att denna part inte måst inse motpartens avvikande tolkning)s. 691