Stycket

32.2.3. Sakskada. Gränsdragningen mellan sakskada och ren förmögenhetsskada har stor betydelse inom skadeståndsrätten med tanke på de begränsningar som gäller för möjligheten till ersättning för den senare skadetypen. Ett ledande rättsfall är här NJA 1996 s. 68, som innebär att även smärre fysiska förändringar som skadar funktionen hos ett föremål betraktas som sakskada. Också i NJA 2004 s. 566 behandlades gränsdragningsfrågan. Rättsfallet gällde Vägverkets krav på trafikskadeersättning för kostnader, sedan verket utfört saneringsarbete när drivmedel vid en trafikolycka läckt ut på vägbanan. HD framhöll att enbart nedskräpning av vägbanan som kräver att den stängs för avstädning inte kan anses som sakskada; inte heller fysisk påverkan av vägbanan innebär sakskada om inga eller endast obetydliga återställningsinsatser behövts. Utsläpp av drivmedel som inte förorsakar egentlig olägenhet eller där de negativa effekterna kan undanröjas genom obetydliga åtgärder utgör inte sakskada. I detta fall hade sådan skada uppkommit, men här gällde det åtgärder av skyddskaraktär som normalt ankommer på väghållaren, och då var ändå rätt till skadestånd och trafikskadeersättning utesluten. — Uttalandena om sakskada innebär tydligen att vissa smärre eller lätt avhjälpta fysiska förändringar inte anses som sakskada. Att talan ogillades i målet kan sammanställas med den liknande utgången i NJA 2001 s. 627, angående polisens kostnader som orsakats av falskt larm; också där var det fråga om åtgärder som en myndighet var skyldig att utföra.s. 564